Aftonbladet – 19 september 1872, sida 2

nr tea or EK rr RR OM ov ; till fädernöslandets lycka och folket: 1 samt hyse den fastaste tillit att derij sd trohet och kärlek af det svenska fol t varda understödde. Då skall ock Gud änka Våra redliga sträfvanden Sin väl snelse och göra Vår regering fridsam och ckosam. WI förblifve eder samtoch synnerliger ed all kongl. nåd och ynnest städse väl ;vågne. Befallande eder Gud allsmäktig mnerligen nådeligen. Stockholms slot n 19 September 1872: OSCAR, Axel Bergström. Bön och tacksägelse förrättades ik. slotts apellet kl. 2 på middagen af öfverhofpreikanten Grafström. I dag kl. 12—1 på middagen egde kung ingning uti hufvudstadens alla kyrkor. Ålla teatrarne hafva inställt sina repreentatlöner: ESSER RE I en korrespondens från Berlin till Paris idningen Soir bekräftas hvad den engelska ch franska presson Hästan enhälligt anta it, nemligen att några politiska rådplägninvar mellan de tre kejsarne eller deras ministra inder mötet i Berlin icke förekommit, at! len knappt afmätta tiden för sammanvaror nellan suveränerne nätt och jemnt räckte till ör föstbrogråmmets iakttagande och att så unda något aftal af för framtiden och Eu :opa djupare betydelse icke kunnat blifv räffadt mellan de tre kejsarne. Soirs kora cespondent skrifver: Nu, då det hela är förbi.t8 ir det rätt kuriöst att åter läsa de berät belser, som tidningarne hafva meddelat ompeg sammankomsten mellan de tre kejsarne och deras ministrar, om deras samtal o. s. Vv. Oo 8. v. Det allra mesta af hvad som sålundafrå meddelats är ogrundadt. Det var t. ex alldeles gripet nr luften; att de tre mini strarne söndagen före de båda främmandeö kej Hö sgarnes afresa hade hållit en konferens. Der lilla ministerkongressen är rent af en fanta siprodukt, ja, hur underligt det än kan låt är det till och med säkert, att ministrarn icke en enda gång från det de kommo, till de reste, hafva alla tre på en gång vari samlade i etrum med hvarandra. Bismarc talade mellan fyta ögon med Gortscbako och derefter med Andrassy; Gortschakoff och Andrassy hafva äfven befunnit sig på tu mannahand med hvarandra, men som sagdtk är, någon diskussion egde aldrig rum, u hvilken alla tte ministtärne på en gån deltogo. Det samma gäller om dö tre ke sarne. De samtalade på operan, på hoffesterna och under ätskilliga utflykter; dessaf samtal varade stundom mycket länge, och det kan icke vara något tvifrel, attsuverä nerne då utbytte sina åsigter om åtskilligsk såker, men de hafva icke en enda gång kom mit tillsåmans i den bestämda afsigten a ordna en fråga eller fatta ett beslut. Någrak cirkulär, redigerade efter en gemensam plan komma sålunda icke att utfärdas. Sammankontsten mellan dö tra kelsärne kan betrak tag som ett i och för sig så tälatdö feno-F men, att alla kommentarier och förklaringar äro öfverflödiga. Thiers har den 14 dennes besökt Havre. kvars municipalråd vid detta tillfälle hop E padea få en längs närd önskan uppfyld, nem-E bgen typprättandet af ot särskildt döparter ment Bouches de la Seine möd Havre til! residensstad, under det östra delen af det navarande departementet Seine Inferisures: skulle behålla Rouen såsom hufvudstad. IF mairiet i Havre egde en festlig dejeunerjg rum, vid hvilket tillfälle Thiers höll ett ge nom telegrafen till sitt väsentliga innehåll redan kändt tal, hvarati han bland annat yttrade, att underrättelserna från Englandt angåendo underhandlingarna om en ny han F delstraktat Yoro mycket gynnsamma, samt attE freden med utlandet var betryggad: Hvadg Frankrikes inre förhållanden angår, skulle ldet blifva hans sträfrande att befästa den I fredliga reorganisationen och att styra lant l det i samma anda som hittills. Presidenter; I uppehöll sig dock företrädesvis vid sin han Tdelspolitik och uttalade den öfvertygelsen. latt man efterhand skulle komma att inse I dess nytta, emedan den ingalunda gick ut påj att återinföra skyddesystemet. Detta sadest med särskild hänsyn till handelsståndet i Havre, som. öfverväganda hyllar frihandelsT systemet. I staden flaggades frän de flesta hus och alla affärer hvilade. redden lågoj tvenne engelska krigsskepp, som vexlade salut med forterna. Eagelske konsuln i Havre hade fått order att underrätta underprefekten om, att drottning Victorias rege ring anbefalt, att dessa skepp skulle kast ankar på Havres redd till ära för franska republikens president. Parlamentsvalet i Preston den 13 denne hade i hela England motsetts med mer än vanlig uppmärksamhst, emedan detta var första gången den slutna omröstningen kom till användning i större skala. Visserliger hade redan förnt ett val egt rum i Pontre fract sedan billen om slaten omröstning blifvit lag; men Pontrefract är en liten ort med knappast mer än 10,000 invånare, under det Preston har nästan tio gånger så stor folkmängd. Dessutom ha pariaments. valen i Preston hittills ofta varit förenade med tamultnariska uppträden, och man kunde , således af valet den 13 draga en slutsate langående den frågan, huruvida den slutna ww je Re MM Enn räckligt tillfälle att undkomma, Nu vå tillkallar jag folk. ol AQRer ni det? Ni ovör väl eå diafvuler