Aftonbladet – 7 september 1872, sida 3

förverkligad i den kristna kyrkan. Trång och småsinnade föreställningar om Gud oci menniskan ha undanskymt och vanställt den samma och sjelfva fått gälla såsom eviga san ningar. Men i våra dagar håller en n) verldsåskådning, en ny tro på att bilda sig hvilken i grunden icke är någonting anna än en utveckling af kristendomen. Denn: nya tro förlitar sig, såsom en af henne: främste förkämpar, Theodor Parker, yttrar icke på någon kyrka, tradition eller skrif -Isåsom sin yttersta grund och ofelbara norm i I hon anser dessa ting såsom lärare, om de lär: (loss något, icke såsom herrar; såsom hjelp medel, om de hjelpa oss, icke såsom aukto Iriteter. Hon förlitar sig på Guds närvar i menniskonaturen, på Guds eviga ord, hvil -Iket är sanning, sådant det talar genom de förmögenheter han gifvit oss. De nys lider om Gud och menniskan, som nu börja bryta sig väg, äro sådana Jesus skulle ut talat dem, om han uppträdde nu, ehuru de stå i strid med allt hvad den kristna kyr. kanlärer. På den omhvälfning, denna nya religiösa uppfattning måste medföra, kan man med fullt skäl tillämpa hvad kristendomens urkunder ha att förkunna om Kristi återkomst, om man också icke kan antaga, att denna framtidens religion redan är förverkligad, vare sig i det Nya Jerusalems kyrka eller i något annat för handen varande kyrkosamfund. RF Fer ek Svensk tidskrift för litteratur, politik och ekonomi, utgifven af Hans Forssell. Det för några veckor sedan utkomna Augusti-häftet af denna förtjenstfulla tidskrift synes utmärka sig för en ännu större omvexling än vanligt, såväl med hänsigt till de behandlade ämnena, som med afseende på författarenamnen. Häftet, som bär datum af den 19 Augusti, öppnas med den märkliga uppsats öfver den 19 Augusti 1772 af C. G. Malmström, som vi — för att göra den bekant för en större allmänhet äm tidskriftens läsarekrets — i dessa dagar återgifva i vår tidning. Denna följes af en börjande artikel om den svensknorska lappfrågan af G. von Diben, hvari fört. gifver ett på historiska och rättsliga grunder bygdt bidrag till lösningen af frågan om sättet att i Tromsö amt ordna förhållandena mellan den bofasta norska befolkningen å ena och de inoch genomvandrande, till största delen svenske, lapparna å den andra sidan. Förf. tror att en god och praktisk lösning ligger ganska nära och att det 1871 förkastade kungliga förslaget ej var värdt det öde detfick, hvarpå han hufvudsakligen sysselsätter sig med att med faktiska skäl gendrifva de fördomar och misstag i uppfattningen af frågan, som i fjol orsakade förkastandet af detta förslag. Den kända och aktade signaturen A. H. har åter i en ny artikel om våra prosaöfversättningar dfagitihärnad mot den industri, som okunnigheten och oblygheten på detta fält bedrifva. Det är en usel öfversättning frän Finland af en bland Julian Schmidts dussinböcker på det litteraturhistoriska området samt en svensk dito af Jonas Lies poetiska novell Den fremsynte, som här med allt fog blifva illa tilltygade Af den stränge kritikern. Han ämnar dock ej stanna härvid, utan förbehåller sig till en annan gång att visa att ej ens lika eller liknande dåd förhindrat att gerningsmännen kunnat förvärfva ett visst öfversättarenamn. Han vill då bland annat påpeka det, som han fruktar, i tillväxt stadda sveket att utgifva öfversättningar i andra hand för omedelbart verkställda från originalet. Värnerätt och värnepligt är namnet på en uppsats af C. J. Loven, den enmsiastiske civile förkämpen för vår armös rganisation, bygd uteslutande på hvarje nedborgares pligt och deraf härledda rätt utt försvara sitt land. Han söker här från n ny sida att uppvisa ohållbarheten af vår rärvarande armåorganisation samt omöjligeten af en verklig samverkan i krig af en rrkesarm6 och en värnepligtsarm6, I articeln ett nytt filosofiskt system lemnar W. Bolin, professor vid Helsingfors universitet, n klar och med talang gjord framställning ff det af dr E. Hartmann under titel Phiosophie des Unbewussten offentliggjorda örsök till en ny verldsförklaring, utgående rån det omedvetna såsom grundprincip. i Slutligen innehåller häftet en af G. Djurdlou skrifven, särdeles lofordande anmälan af Bernhärd Schlegels och Carl Arvid Klingpors påbörjade ättartartaflor för den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset ntroducerade svenska adeln, : Öfversigt af nordiska mytologien för elemen-) tarläroverken af Damiel Anton Sunden. Stockholm. J. Beckmans förlag. 1872, 88 sid. Pris: 80 öre Lektor Sunden i Westerås, den flitige och ycklige författaren af åtskilliga läroböcker ör studiet af svenska språket, har åter rikat undervisningslitteraturen med ett nytt rbete, hvarpå vi med nöje fästa vära läsaes, och främst hrr skollärares, uppmärksamet. Den nordiska mytologien med sitt sediga allvar och sitt poetiska djup förtjenar isserligen att uppskattas såsom ett bildingsmedel af hög betydelse, särdeles ur ationel synpunkt. I Danmark har också n sådan hetydelse länge tillmätts den samna, och en mängd arbetare hafva framträdt ch odlat detta fält. Hos oss deremot kan etta arbete hardt när betraktas såsom det örsta i sitt slag, ty de mytologiska öfverigter som stått i spetsen för en och annan f våra historiska läroböcker, hafva dels arit allt för ofullständiga, dels vid underisningen antingen rent af förbigåtts eller tminstone betraktats som mycket underordade. Det synes oss derför vara en god anke af förf. att åt detta ämne egna en Er AR sal tee Er OO br nt PR TR 4 1 kr