Aftonbladet – 7 september 1872, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: B oycsen, Herrens andet Komme. —F or ssell, Svensk Tidskrift. — Sunden, Öfversigt af nordiska mytologien. — Frigell. Ciceronis epistola selecla. — Dahl, Norvegian and svedish poems. — Bokhandelsnyheter. — Litteraturoch konstnotiser. Foredrag over Herrens andet Komme og Christenhedens Tilstand i Forhold dertil; samt den aandelige Betydning af Herrens Forudsigelse i Matth. 24 kap. om Tidslöbets Tilendebringelse eller Verdens Ende. Ved A. T. Boyesen. (Kjöbenhavn 1872.) Denna lilla skrift, ursprungligen ett pre. dikoföredrag, hållet för den nykyrkliga församlingen i Kjöbenhavn, i hvilken författaren är prest, innehåller en kort framställning af Svedenborgianismens lära om Kristi återkomst i motsats till den kyrkligt ortodoxa uppfattningen. Han söker visa, att Nya testamentets profetior och särskildt Jesu tal i Matthei 24 kapitelicke afse verldens förstöring och Kristi synliga återkomst för att hålla dom öfver menniskoslägtet, utan den nuvarande kristna kyrkans undergång och framträdandet af en ny och högre religiös uppfattning, medelst hvilken Jesu ord skola Tåtfollbordan: På den tiden skall jag icke mer tala till eder i förtäckta ord, utan uppenbarligen skall jag förkunna eder om min Fader. När den närvarande kyrkan med sin bokstafsdyrkan lemnar rum för en ny kyrka meden renare, friare och mera andlig uppfattning af Jesu lära, då återkommer Kristus andligen. Att inom den närvarande kyrkan den lefvande tron, som är oskiljaktigt förbunden med kärleken alltmera bortdör, så att ingenting annat till slut blifyer öfrigt än en död bokstafstro, i hvilken hjertat har-ingen del — detta visar, att vi nu lefya i de yttersta tiderna — icke i verldens sista tid, men i kyrkans sista dagar. Författaren erinrar om att det uttryck i Nya testamentets grundtext, som blifvit öfversatt med yerldens ände egentligen blott betyder afslutandet af en tidrymd, en period Han påpekar den inkonseqvens, till hvilken de ortodoxe bibeltolkarne göra sig skyldige, då de taga i bokstaflig mening skildringarna af Jesu synliga återkomst i himmelens skyar, men likväl i detaljerna måste taga sin tillflykt till en bildlig tolkning, Han framhåller vidare, huru läran om Kristi synliga återkomst för att döma och straffa står i den mest afgjorda motsägelse till den kärlekens anda, som dock utgör kristendomens innersta väsende, samt huru verldsförstöringen med thy åtföljande företeelser — stjernornas nedfallande m. m. — står i en lika afgjord strid mot naturvetenskapens sanningar, Slutligen lemnar han med tillhjelp af. den Sveden: borgska korrespondensläran — enligt hvilken hvarje företeelse i sinneverlden motsvarar och afbildar ett andligt tillstånd — en genomförd förklaring af det profetiska stället i Matth. 24 kapitel. Mot denna symboliska tolkning har blifvit invändt, att den är godtycklig ogeh att man på detta sätt inlägger i de bibliska urkunderna tankar, som för författarne varit främmande, Och i detaljerna torde man svårligen kunna filerkänna den någon objektiv betydelse. Men detta hindrar icke, att vi kunna finna sjelfva grundtanken: i den svedenborgska förklaringen af profetiorna om Kristi återkomst lika sann som den är skön, upplyftande och förtröstangfull, Till grund för den väntan på Kristi synliga åter komst, som onekligen fanns i den första kristna församlingen och uttalar sig. på många ställen i No a testamentets skrifter, låg den Gjupt kända vissheten om, att den id6, som utgjorde kristendomens kärna — kärlekens id — skulle segra öfver de fiendtliga makter, som stälide sig i vägen för hepne, Men kristendomens grundtanke har