Aftonbladet – 6 september 1872, sida 2

I Aug. utbrutna korta, men bloliga revotionen. General Gutierrez, krigsminister nder presidenten Balta, planterade upprorsnan genom att besätta platsen framför sgeringsbyggnaden med infanteri och arUeri, hvarpå han lät föra presidenten Balta om fånge till en kasern, proklamerade beigringstillständet i Lima och satte sig i petsen för regeringen. Befolkningen var Udeles bestört; i första ögonblicket antog van att alltsammans var en uppgjord komlott mellan krigsministern och presidenten; ven sedermera visade sig, att Gutierrez örgäfves hade sökt förmå presidenten att retaga en statskupp. Diplomatiska kåren ägrade att erkänna den nya regeringen; i rmen egde talrika deserteringar rum, och lottan seglade ut i rum sjö efter att ha ;rotesterat mot det skedda. Bankerna och le stora handelshusen stängde sina lokaler. Men Gutierrez utpressade ett lån på 50,000 lollars af hvar och en af de fyra bankerna ;ch samma summa af ett par större handelsmus. Dawson, direktören för Londön-bancen, ville emellertid icke betala, men måste beqväma sig dertill efter att ha blifvit kastad i fängelse. Tidningarna upphörde att utkomma, borgarne vågade sig icke mer at på gatorna; kort sagdt, en fullständig terrorism var rådande. I kasernerna och i hamnstaden Callao tillställdes upprepade gånger lugnet störande uppträden, och Pardo och flere andra ansedda män flydde ombord på flottan och till de utländska beskickningarna. Sålunda stodo sakerna till den 26 Augusti, då ett omslag skedde. Befolkningens förbittring hade nått höjdpunkten. Öfverste Gutierrez, en broder till den nye makthafvaren, som hade öfvertagit krigs ministåren, mottogs i jernvägsdepoten med larm och förbannelser. Han svarade derpä med sin revolver, och dermed var signalen till striden gifved. Genast föllo skott från massan, och i nästa ögonblick var Sylvester Gutierrez ett lik. Blott med stor möda kunde den rysligt stympade kroppen ryckas från folkmassan. Då diktatorn i palatset fick underrättelse om sin broders död, sände han bud till den kaserno, der Balta var arresterad, med befallning att presidenten genast skulle dödas. Den afsatte presidenten låg sjuk i sin säng, då mördarskaran stormade in. Anföraren framdrog en revolver och sköt tre gänger. Hvarje kula förorsakade offret ett dödligt sår, och dessutom genomborrade soldaterne liket med sina bajonetter. En mängd framstående män i Lima öfvertogo nu ledningen af kontrarevolutionen, och en verklig folkresnisg utvecklade sig. Gutierrez inskg, at det var förbi med honom. Han samlade sina fö trupper och drog sig, gående till fots midt bland dem, till det i en förstad belägna fästet Santa Catalino och bjöd åer sinu motståndare spetsen. Vicepresideaten, öf-erste Herencia Caballos ställde sig nu i spetsen för resuingen. Han begatf sig till regeringsbyggnaden, öfvertog statsaffärernas ledning, utnämnde ett kabinett af de mest ansedde män och återställde lugnet och ordningen. Diktatorn trotsade emellertid sina motståndare ända till ut på aftonen; men då hans sista arhängare började affalla, insvepte han sig i sin kappa, dolde sitt ansigie under en hatt med breda brätten och lemnade alldeles ensam fästet. Han hade redan passerat stadens hufvudgata, dä han igenkändes och förföljdes med vilda rop; had sökte sin tillflykt i ett apotek, men folket stormade in efter honom och några ögonblick derefter släpades hans rysligt stympade lik app på stadens torg och hängdes på en lyktstolpe. Diktatorns och hans båda bröders nakna lik togos ned från lyktstolparne och hissades med taljeblock upp på katedralkyrkans torn. Då de tre kropparne svängde hundra fot uppe i luften, I släppte man tågen och liken störtade va ned på gatan, der de hesmordes med olja Toch beck, hvarpå de uppbrändes på platsen framför katedralkyrkan. Saluuda slutade Gutierrez diktatur efter att ha varit i tio dagar. MHufvudstriden utkämpades i Callao. Der och i Lima funno öfver tre hundra I menniskor döden. Pardos presidentskap tycktes vid postens afgång vara betryggadi. Med arledning af denua revolution innehåller Times för den 31 Aug. en artikel, tur hvilken vi ätergifva följande: I histoIrien om denna revolution kunna vi icke upptäcka någon af de goda sidor, för hvilka patrioticka peruaner hafva en så skarp blick, Det må visserligen vara, att statskuppens I misslyckande är dödsslaget för den militära suprematien och att en ursinnig befolknings triumf öfver den demoraliserado soldaten, med alla de afskyvärda utbrott af hämdlystnad, hvilka förekommit, kan hafva lagt I grunden till en regelbunden och för framlätskridande böjd regering. Det kan likaHj lgdes hafva sin riktighet, att det katolska presteskapet upphört att utöfva ett olycksbringande herravälde öfver den okunniga massan och att uppfylla landets politiska -lif med en bitterhet, som träder i dagen vid hvarje offentlig rörelse, Det må vidare äf ven vara sant, att, såsom förhoppningsfulla personer säga oss, militarismen och klerika.Jlismen spelat ut sin roll i Peru. Men man må ursäkta oss, om vi i vår okunnighet om den sydamerikanska politiken i berättelsen om de sista tilldragelserna icke förmå upp: täcka någon bekräftelse på dessa behagliga förhoppningar. Hvad vi känna är det fak. nfrum, att i denna månad en militärisk usurpation ätminstona med ögonblicklig fråmgång försökts, att författningen om t störtades, att chefen för statsmakten mörI dades i fängelset och att ordningen åter ställdes endast genom ett folkuppror, som slutade med så skamliga utbrott af den rå blaste och grymmaste hämd. TI-ett land, åel militäriska våldshandlingar och folkuppro af det vildaste slag aflösa hvarandra, kunne 1 vi för vår del icke se några verkliga tec n!ken till framåtskridande. Nästan iett half em hd. id Ke