Aftonbladet – 4 september 1872, sida 2

STOCKHOLM den 4 Sept. Då den sedan ett par år för handen var ande ymniga penningtillgången här i lanet gifvit en kraftig impuls åt företagsameten i alla riktningar, samt till följd deraf ildandet af nya bolag och grundläggandet f nya företag höra till ordningen för dasen, är det att befara att ett och annat minIre väl planlagdt företag tillvinner sig ett örtroende och ett understöd, som de i sjelfva rerket äro långt ifrån att förtjena. Ett liet varningsord till våra kapitalister att se ig väl före med afseende å de företag, i vilka de nedlägga sina penningar, torde lerföre vara på sin plats. Vi tillåta oss ör sådant ändamål återgifva ur Berliner Börsen-Zeitung en uppsats, som behandlar öreteelser inom den tyska affärsverlden, vilka man skall finna till icke så ringa srad ega sina motsvarigheter hos oss. Det gif akt! som innehålles i den nämnde arikeln, förtjenar derföre väl att äfven hos ss uppmärksammas, Artikeln har följande lydelse: Det förmynderskap, som vår statsregering länge utöfvat med afseende å nya aktieföretag, bär för närvarande dåliga frukter, ty den plötsligt inträdda friheten attl: bilda aktiebolag möter nu en generation, som, ovan vid egen pröfning, med alltför stor lättrogenhet och omdömeslöshet faller offer för de lysande förespeglingar, med hvilka nästan alla prospekter äro starktl späckade, i akt och mening att fånga de enfaldiga på limstången. Allt sedan franska krigets slut befinna vi oss i en stiftareperiod, om hvilken man längesedan förmodade att den skulle ha öfverskridit sin kulminationspunkt och ändtligen raskt nalkas sitt slut, men hvilken tvärtom med allt snabbare fart dvager allting med i sin hvirfvel och framträder med-allt större och större fordringar på kapitalmarknaden, Det finnes icke längre någon stad eller stadshåla, der icke banker blifvit grundlagda, de må nu ha varit af behofvet påkallade eller ej; det kan icke längre uppvisas någon enda industrigren, som icke är representerad i de nya stiftelsernas rika krans; såväl stora företag, öfverstigande den enskildes krafter, som obetydliga industriella etablissementer, hvilka knappast förmå försörja den enskilde egaren, ställas på aktier och skola nu underhålla invecklade och dyra bolagsförvaltningar och dertill .afkasta utdelningar åt de förhoppningsfulla aktieegarne; ja, svika icke alla tecken, så äro vi på god väg attfåett halft dussin skräddareoch skomakareetablissementer ställda på aktier. Det kan för ingen del falla oss in att bestrida kapitalassociationernas storartade och välgörande inflytande; men det är just af månhet om deras sunda utveckling som vi ändtligen måste varna för utsväfningar på detta område och för ett missbruk af allmänhetens förtroende, hvilket nödvändigtvis måsteförr eller sednare leda till raka motsatsen, nemligen det mest absoluta misstroende äfven mot nyttiga och välberäknade företag. Det kan visserligen icke bestridas, att många af de industriella etablissementer, som nyligen blifvit förvandlade till aktieföretag, lofva en ökad afkastning just till följd af den derigenom möjliggjorda utsträckningen af rörelsen; det måste medgifvas att flere af dessa affärer just derigenom att de genom sin förvandling till aktieföretag blifvit befruktade med ledigt kapital, ernått en afkastning, som de tillförene icke lemnade; men vi ha säkerligen också rätt då vi påstå, att vid ett ganska stort antal af dessa bolagsbildningar, sjelfva bildandet af bolaget var det egentliga ändamålet, d. v. s. att ändamålet är uppnådt i det ögonblick då aktierna blifvit, med eller utan agio, afyttrade till de lättrogna, köparen erhållit sin oproportionerligt höga köpeskilling, hvilken minskas något litet endast till följd deraf att han måste taga en del deraf i aktier, och medlaren, d. v. s. den ofta hemlighetsfulla stiftarekomitn, inkasserat sin provision. Denna hårda dom mildras icke ens derigenom, att dylika företag, trots det enormt högt uppdrifna aktiekapitalet och trots det just af bolagets bildande härflytande fördyrandet af dem, lemna en tillfredsställande afkastning under det första eller till och med under det andra året; ty det tillhör just konstgreppen vid de flesta nya bolags bildande, att säljaren måste, af de penningar han erhållit, garantera en minimiränta af 8 till 10 procent under de första två åren; Endast derigenom kunna stiftarne vara förvissade att, under intrycket af de goda, om än icke förtjenta utdelningarne, blifva qvitt ända till den allra sista af de blifvande aktierna, medan å andra sidan säljarne af ett sådant etablisse. ment föga beröras af denna garanti, ty det pris, som fordrats och beviljats, är så tilltagit, att det väl förslår till räntetillskottets utgifvande och ändå förblir enormt högt, Och hvad vi här sagt om stiftandet af nya bolag, det gäller äfven om gan ska många af de nya aktie emissionerna, d. v. s. om dessa utvidgningar af aktiekapitalet, med agio å de nya aktierna, som redan befintliga bolag åvägabringa för att begagna sig af den tillfälliga konjunkturen, i akt och mening att bereda sig konstlade förtjenster och dividender, hvilka icke härröra från någon verklig affär och hos vederbörande bolag alstra ett sjuklighetstillstånd, som otvifvelaktigt skall bära sina sura frukter. Ae att I oh få mn bt Fn ct bä OR 1 DR