Aftonbladet – 3 september 1872, sida 2

illionerna skola inbesparas på följande sätt: jan skall gifva 10,000 man af åldersklassen 367, som snart skulle hemförlofvas, definiv permission och dessutom bevilja 14,600 srmission tillsvidare. Vidare skall man år 373 hyra af landtmännen 5000 hästar och inska hästuppköpet för nästa år med 1000. fter att hafva ordnat dessa angelägenheter all man skrida till rådplägning om tilläggsgifterna för armen, hvilka för nästa år utöra 80 millioner. (Den utomordentliga krigsudgeten är fastställd till 80 millioner fr., om skola fördelas på 5 år.) Af dessa 80 illioner skola 20 användas till det nya arlleriet, oc) krigsministern måste konferera erom med Thiers, emedan man straxt ämar låta gjuta de nya kanonerna. Under ejsardömet var det, som bekant är, strängt örbjudet för soldaterne attläsa oppositionsidningar. Republiken har, som det visar ig af två skrifvelser, hvilka offentliggöras Rappel, bibehållit detta förfaringssätt och örbjudit både officerare och soldater att äsa de radikala tidningarne. De sjupundiga kanonerna af Reffyeska systemet, med hvilka på senare tiden i Thier:s närvaro skjutförsök lifvit anstälda i Trouville, äro nu, enligt Temps, definitivt antagna för franska armån. Mitrailleuser komma det oaktadt fortfa rande att begagnas. De uträttade visserlisen ingenting vid Forbach, men man tillskrifver detta den omständigheten, att de voro uppstälda alltför nära fienden och att de dessutom serverades dåligt. Derjemte fäster man uppmärksamheten på, att de vid Borny och Bazeilles, der de voro placerade på ett ändamålsenligare sätt, anstälde stor förödelse bland bairarne. Offentliggörandet af den nya tulltaxan gifver Journal des Debats för den 28 iförra månaden anledning till följande anmärkningar: Om man erinrar sig, med hvilken tillförsigt det påstods i kammaren, att större delen af de nya tullarne kunde uppbäras nästan utan uppskof, så förvånas man öfver de få varor, på hvilka presidentens dekret af den 18 dennes finner tillämpning. Intet enda råämne af betydenhet figurerar deruti, hvarken bomull eller ull, hvarken lin eller silke eller olja, hvarken trävirke eller de förnämsta metallerna. Men hvarför dröjer man att lägga tull på alla dessa varor, sedan man så hårdnackadt har yrkat på att få använda den? Af ingen annan orsak än den, att regeringen tydligen har misstagit sig. Alla hennes påståenden voro helt enkelt oriktiga. Hon har tillkämpat sig nationalförsamlingens samtycke genom deduktioner, hvilkas oriktighet hon nu praktiskt har erkänt. I Augusti dementerar hon oförtäckt sina yttranden i Juni och tillstår, att nio I tiondedelar af tariffen för ögonblicket äro oanvändbara. VI blifva i sanning på det högsta förvånade, när vi läsa förteckningen på de med tull belagda artiklarne. I två månaders tid tager man tribunen i beslag, motsäger öfvermodigt de tre budgetsutskotten och tariffatskottet, förespeglar lysande inkomster af de nya tarifferna och grundar derpå hoppet att bringa budgeten i jemnvigt, och när det kommer derhän, att de skola användas, finner man ingenting annat att beskatta än haroch kaninhår, ekorresvansar, tuppfjädrar, copaiva och bordsfrukt med undantag af apelsiner och citroner. Skola dessa föremål inbringa 088 de mycket omtalade 42 millioner, hvilka man så högtidligt lofvat nationalförsamlingen? Hvad dessa tariffer skola inbringa, är obekant; men djerft vore det att af dem vänta mer än omkring två millioner. Vi äro således llångt ifrån de fabelaktiga summor, regerinI gen förespeglade oss. Sålunda sammanstämma sedan aderton månader alla fakta i denna sak och bevisa oemotsägligt, att den nyahandelspollitiken i fråga om beredandet af inkomster låt staten är fullkomligt oruktbar. Man här försatt landet i oro, uppskrämt äll inI dustri, och hela oväsendet hade intet annat I resultat än beskattningen af ett par dussin exotiska varor, hvilka utgöra en mycket obetydlig del af vår import. Ett telegram från Calcutta till Times för Iden 29 dennes berättar, att ryssarne stä med en betydlig krigsmakt vid gränsen af Khiva samt att khanen af Khiva skickat ett sändebud till Ostindien sannolikt för att söka Englands hjälp. Det tyckes således vara ryska regeringens afsigt att låta vapnen afgöra den långvariga tvisten med fursten af Khiva. Redan förliden sommar hette det,-att man rustade på båda sidor, men att ingendera parten hade lust att öppna en strid, hvilkens följder icke kunde föratses. Khanen sände då en beskickning till Petersburg, men qvarhöll det oaktadt 41 ryssar såsom gisslan. Sedermera frigaf han nägra af dem, men ökade på samma gång sina rustt ningar. oder