Aftonbladet – 3 september 1872, sida 2

Salisburys döttrar, en -charmant vacker qvinna. Är han gift? utbrast Stirling förbluffad. Monsieur Treherne marig, sade frans mannen, hvilken förstod men icke kunde tala engelska. Cest incroyable! TI parle toujours comme un gargon, måme comme un celibataire tres libre. Han är emellertid äkta man, det är utom tvifvel, jag har sett hans hustru flerfaldiga gånger; hon var som flicka en fullkomlig skönhet, men ser nu mycket li dande och klen ut. Det säges atthan skal vara hård och elak emot henne. Det är just hvad man kan vänta af ho nom, sade Stirling, han har ingen barm hertighet med djur och kan inte tala höf ligt med en tjenare; sådana karlar behandla vanligen en hustru illa. Men jag förstår inte huru han kan görs det med sin, ty hon föreföll att vara en så dan utmärkt älsklig qvinna, blyg och rädd, som en liten dufva. Jag förmodar att hon ger vika för honom i all ting och det är inte sättet med honom, Han borde hafva fått en riktig ryss att skaffa med, det skulle gjort honom godt. Det skulle kanske lärt honom att inte alltid endast tänka på sig sjelf. Hans egoism är vedervärdig; om han inte behandlar sir hustra väl, hoppas jag hon låter trösta sig af någon annan. Skulle du vilja gifva mig ett rekommendationsbref till. henne och hen nes familj, så skall jag när jag kommer hem med förtjusning nedlägga min hyllning för hennes fötter. William Treherne bet ihop tänderna aj harm vid de unga engelsmännens tanklösa yttranden och eftertänkte för sig sjelf hurv han hade genom eget förvållande blottställ sig och sin hustru för dylika anmärkningar