Aftonbladet – 29 augusti 1872, sida 2

I den proklamation, som den unge fursten E Serbien vid sitt öfvertagande af regeingen den 22 dennes utfärdat, förekommer n slutstrof, som gifvit tidningarna anleding till åtskilliga kommentarier, och i hvilen man velat spåra krigiska planer. Sedan emligen fursten lofordat det afgångna reentskapets medlemmar och betygat sin hänifvenhet för det konstitutionella regeringsystemet, slutar han sålunda: Serbien har senom sin kärlek till ordningen och sin pariotism vunnit Europas aktning. TLåtom ss upprätthålla och föröka vårt land! Det kulle vare beklagansvärdt, om vi förlorade n tumsbredd af våra fäders eröfringar och öga förtjenstfullt, om vi icke lade nya erfringar till dessa. Det är naturligt att lessa ord väckt ett visst uppseende. Den ranska tidningen Libert anmärker, att af lessa ord framgår, att furst Milan anser sig såsom arfvinge till Michael Obrenovitschs volitik och sålunda upptager såsom sin egen len gigantiska tanken om sydslaviskt rike, som skall blifva ett redskap för hela den orientaliska kristna verldens pånyttfödelse. Serbiens konstituerande såsom ett särskildt furstendöme med fria institutioner, ehuru ännu under turkisk öfverhöghet, ser man endast första steget till förverkligandet af denna nationella id6. Ännu återstår att förena till ett helt alla de närbeslägtade sydslaviska stammar, -som ännu i politiskt hänseende tillhöra dels ÖsterrikeUngern, dels Turkiet. Man måste från förstnämnda monarki vinna Temesvarbanatet, Kroatien, Slavonien och Dalmatien samt en del af Kärnthen och Krain och från den sistnämnda Bosnien, Herzegowina och Bulgariet. Man kan förstå att yttranden, sådana som de, hvilka den unge fursten låtit undfalla sig, måste djupt anslå alla dessa befolkningars nstionalkänsla och hos dem väcka obestämda, men gränslösa förhoppningar; men man kan äfven förstå, att Österrike-Ungerns regering måste finna sig särdeles obehagligt berördaf desamma. Ungerska regeringen har också gjort allvar af sin hotelse att låta arrestera dem, som utan pass reste till Belgrad för att deltaga i festligheterna i anledning af furst Milans tronbestigning. De anhöllos i Semlin ombord på ett ängfartyg och fördes till stadens fängelse. I fruktan för panslavismen finner man förklaringsgrunden till dessa repressiva åtgärder, hvilka dock. sannolikt skola verka motsatsen af hvad de åsyfta, emedan de bidraga att ännu mera öka jäsningen bland de slaviska befolkningarna iuom österrikiska monarkien. Från Havana telegraferas den 22 Aug.: Enligt de senaste underrättelserna frän Mexico ha de mest framstående insurgentcheferne antagit den dem erbjudna amne stien, utom Porfirio Diaz, som rest till Culican, och Garcia. Cadera, som tillfängatagits.