Aftonbladet – 28 augusti 1872, sida 3

Isin åsigt, att en noggrann kontroll öfver Jalla sanitära förhållanden inom skolorna är nödvändig, samt att för denna kontroll en Iläkare framgent bör anställas vid hvarje vare Isig offentlig eller enskild skola eller undervisningsanstalt, och att denne läkare skall -I vara pligtig att i förening med uppsigten Jöfyver elevernas helsotillständ, söka utreda I de orsaker, som kunna menligt på detsamma linverka, häröfver samla statistiska uppgilfjter och uti årliga, till öfverordnad myndighet afgifna berättelser, redogöra för alla i samband härmed stående förhällanden. Må nu en hvar sjelf döma hvem det är som sökt att utöfva ett obehörigt inflytande I på de oförvillade. De skäl, säger R. T. vidare, som anförts för att ungdomen öfveranstränges, synes icke vara resultat af någon undersök Ining, utan mer eller mindre a priori konstruerade. Hvad menar nu insändaren med undersökning och hvad förstår han med en konstruktion a priori? Han tyckes antaga att hvarje skolman såsom sådan redan är på det klara med undersökvingen, och att hvar och en som icke är skolman sluter a priori. För att fälla ett verkligen grundadt omdöme om skolans inflytande måste man utgå ifrån de individuella fallen, och för att här se klart, fordras ju att man känner poga till allt som kan hänföras till ynglingens antecedeptia, hans egendomligheter redan såsom barn, hans stärdpunkt i fysisk, intellektnel och moralisk utveckling vid inträdet i skolan, de förändringar i denna utvecklings gång, som kunnat iakttagas unåcr skoltiden, samt slutligen den duglighet och den moraliska kraft, han eger efter skoltidens slut. Sannolikt äro de skolmän lätt räknade, som åt dessa vigtiga omständigheter kunnat egna någon större uppmärkmarhet, och billigtvis kan detta ej heller af dem begäras, då deras tid är ända till öfvermått upptagen af de löpande göromålen. Det är endast af föräldrar, mälsmän och ungdomens enskilda läkare man kan begära den noggranna, omfattande och fortgående observation, som är nödig för att här fälla ett omdöme. Detta borde ej vara svårt att fatta, och ingen förnuftig menniska borde taga anstöt deraf att denna obestridliga sanning utan omsvep uttalas. Undersökningar klassvis öfver ungdomens fysiska helsotillstånd äro af största vigt för den allmänna helsovården inom skolan, men de lemna vanligen föga upplysningar om hjernans tillstånd, och det är ju likväl härom som nu är fråga. Författarens åsigt, heter det vidare i uppsatsen, synes hafva vunnit föga stöd, särskildt bland de läkare, som närmare sysselsatt sig med helsoförhällandena i läroverken, att döma efter uttalanden i årsredogörelserna t. ex. från Wexiö och Upsala. Låtom oss då se till hvad redogörelserna från dessa båda läroverk innehålla. Der finnes: 1) Undersökningar om bleksotens utbredning inom skolan. Deraf synes, att bleksoten af tager med åren, alldeles på samma sätt som hos andra barn, hvilka ej besöka några statens skolor; men undersökningarna visa äfven, att i skolans högsta klass, vid 18—19 års ålder, bleksoten ännu qvarstår hos omkring 10 proc., hvilket är abnormt och beklagligt; 2) Undersökningar om närsyntheten. Vid Wexiö läroverk voro är 1871 i första klassen 3 proc. närsynta, men i den sjunde 51 proc.; vid läroverket i Upsala 1872 i första klassen 10 proc. närsynta, men i den sjunde 51 proc., sålunda på båda ställena en oerhörd förzgämring af synorganet; 3) Redogörelse för antalet lärjungar, som på grund af sjukdomsorsaker befriats från gymnastiköfningarne i Wexiö. I de 4 lägre klasserna utgjorde detta antal 10 proc., i de 3 högre 21 proc. för år 1871, samt respekt. 4 proc. och 12 proc. år 1872, sålunda relativt betydligt större svaghet i de högre klasserna, hvilket äfven är abnormt och i högsta grad beklagligt; 4) Tabell öfver vårdade sjukdomar inom Weziö läroverk, utvisande att omkring 40 proc. af hela antalet varit af läkaren för sjukdom behandlade under läsåret. Bland uftalanden finner man af redogörelsen från Wexiö, läsåret 1870—71, pag. 16: Under rubrikerna hufvudvärk och näsblod har ej upptagits större antal än som mycket ofta lider af dessa åkommor. Hufvudvärk är annars säkerligen den allmännaste åkomma hos skolungdomen och beror den förnämligast af tvenne olika orsaker, nemligen först af hindradt återflöde ur halsens blodådror till bröstet, uppkommet genom ofullständig inandning, vanligen till följd deraf att under det tysta och uppmärksamma arbetet bälen och hufvudet lutas för mycket framåt, samt för det andra af förökadt blodtillflöde till hjernan, uppkommet genom ansträngande och ihållande tankearbete. Pag. 17: Närsyntheten har, med ett litet afvikande unlantag för 4:de klassen, visat ett jemnt stigande ifrån de lägre till de högre klasserna, i hvilka senare den är särdeles oroväckande. Så har förhållandet äfven varit vid de ardra skolor, der sådan undersökning blifvit verkställd, och kan ej nekas att skolan tyckes hafva ett märkbart inflytande ill framkallande af denna åkomma. Från Upsala läroverk hafva icke några meddelanden blifvit Jemnade angående unglomens psychiska helsa, eljest borde i årsberättelsen 1872 icke hafva lemnats oanärkt att tvenne ynglingar under löpande stermin fallit offer för akut sinnessjuklom. Hos båda utvecklade sig symptomer af akut mani (ursinne) och hos ingenlera har någon allmännare kroppslig svaghet kunnat anmärkas. Den ene af dem var tvärtom en ovanligt stark, frisk och hurtig gosse med goda anlag. Han sjuknade i Sept. 1871 och började konvalescera i slutet af Oktober, så att han kunde resa hem efter erhållit råd att för framtiden afhålla sig från alla studier. Rådet följdes icke, och på vären 1872 recidiverade sjukdomen med kronisk typ. Dylika sjukdomsfall kunna vara lärorika nog och borde icke lemnas utan anmärkning i Arsberättelserna från läroverken. Är helsan redan vid barnets inträde ;vag., säger vidare förf., så kan skolan ej v illräckligt motverka detta ogynnsamma förs 1: rr inn m m m om m ho Lä me me LV O0OÖ Dä — gt AR VN UD frn At OM FS FO fa FK MM mr FR RR AL vn