Aftonbladet – 27 augusti 1872, sida 3

JECGARR IUV LR RR: ANF VAVUD, PI MVLIIRTR JB gick från Kjöbenhävn till Triibeck, ankom — efter hvad man uppgaf i följd åf litet dimma WOder natten — till den senare staden först tvevne timmar efter morgontågets afgång. Jag måste således qvarstanna i hänsegtaden ända till aftonen, d. v. s. jag måste försaka att öfvervarä kongressens två första högtidliga sammanträden. Hvad jag derom berättar grundar sig således på andras uppgifter och kan måhända i en eller annan detalj kräfva en rättelse. Klockan 12 heisades kongressens medlemmar välkomne af staden Brissels borgmär stare och rådmän i det praktfulla stadshuset, ett särdeles godt exempel på den belgiska bygnadskonstens art under 1400-talet. Ått låta kongressen mottagas just der var helt visst en god tanke. De från många land tillströmmande främlingarne — det berättas att ledamöternas antal uppgår till 625 — fördes härigenom till en plats, hvarest deras tankar måste ledas tillbaka till Belgiens intressarita och lärorika forntid. Den arkitektoniska rikedom, som smyckar stadshuset, vitnar om de belgiska städernas stora rikedom och om deras borgares företagsamhet under mbdeltiden, mader det platsen derutanför, Stortorget, påminnsr om en något senare tids tilldragelser; det var der som grefvarne Egmond och Hoorne samt flere andre föllo för Albas blodiga svärd för något mer än. 300 år sedan. Till dessa aflägsnare tider tted deras lifliga rörelse och verksamhet kunde tanken ledas tillbaka helt visst äfven genom iakttagande af den ifver,. med hvilkenBelgiens, särskildt Brissels, inbyggare omfattat. planen att i den belgiska hufvudstaden församla den arkeologiska kongressen. Till oci med handtverkare hafva låtit inskrifva sig som kotgressmedlemmar för att genom inbetalande af sin afgift bidraga till kongressens förverkligande. MHeit visst är detta ett tidens tecken, som är värdt att påaktas, helst förhållandena i Belgien äro så ogynsamma, att af den manliga befolkningen kunna 40 proeent hvarken läsa eller skrifva. KL. 2 församlades kongressen åter i le palais ducal, ett af statens hus, som tt inrymmer bland annat ett skulpturmuseum samt en samling af de belgiska konstnärernäs arbeten. Presidenten, den 90-årige geo logen dOmalius, öppnade sammankomsten . med ett tal, hvari han äfven helsade konung Leopold, som var närvarande. Professor Capellini från Bologna öfverlemnade till den föregående kongressens vicepresidenter diplom som hedersborgare af staden Bologna. Dupont redogjorde för arkeologiens framsteg sedan förlidet år, och derefter företogs val af le bureau. Till vice presidenter utsågos van Beneden, professor vid universitetet i Löwen, en man, som kraftigt understödt de belgiska arkeologernas undersök: ningar i grottorna från stenåldern, baron de Witte, en ansedd klassisk arkeolog och numismatiker, Nilsson från Sverige, Steenstrup från Danmark, de Quatrefages från Frankrike och grefve Conestabile från Perugia, A. W. Franks, en af direktörerna för. British Museum, och professor Virchow från Berlin. Sjelfskrifne vice-presidenter äro dessutom Capellini,Desor och Worsaae såsom dessa kongressers stiftare eller ord. presidenter vid tidigare sammanträden. Till seneralsekreterare utsågs E. Dupont, direktor för de naturalhistoriska samlingarna. Till sekreterare valdes.4 belgare. Till medlemmär af 1e conseilinväldes :abbe Boursois, som gjort omfattande arkeologiska unlersökningar i franska departementet Loirst-Cher, general Faidherbes, f. d. befälhafvare öfver franska nordarmån, inom den veten: skapliga verlden. känd genom sina etnograiska undersökningar i Afrika, hvarest han någon tid förvaltade franska kolonien Seregambien, Oppert, assyriolog från Paris, orofessorerna Fraas från Stuttgart och Schaffiausen från Bonn, professorerna Schmidt ;ch Engelhardt från Kjöbenhavn, dr Hilderand från Stockholm. KL. 126 samlades kongressmedlemmarne ill en gemensam middag och voro kl. 9 injudna till le Cercle artistique et litteraire, hvars stora smakfullt inredda salonger alrik skara var församlad ända till öfver nidnatt. Förfriskningar kringbjödos, sånser Bjöngos 0. 8. Vv. Följande svenskar befinna sig här: pro essor Nilsson med dotter, justitierådet Oli: recrona med fru och dotter, kyrkoherden ujungström från Tunhem, kammarherren sagerberg från Göteborg, dr Sandberg från stockholm samt undertecknad. Redan under middagen och aftonens sampräk hade man tillfälle i rikt mått iaktaga en af dessa kongressers nyttiga sidor — måhända de nyttigaste — tillfället till jersonlig bekantskap och muntligt meningsitbyte. Vid ändarne af det stora hästskoordet sutto Quatrefages och Worsaae; vid idan af de svenska: damerna satt fröken destorf från Hamburg, den flitiga öfversät arinnan af Sveriges arkeologiska litteratur man kunde, på grund af hennes sympatier ch hennes herravälde öfver det svenska pråket, räkna henne som en at Nordens epresentanter, liksom hon hör till den noriska arkeologiska skolan); der sitta Nilson och Virchow, samspräkande, midt emot em generalsekreteraren Dupont, ännu en nan. vid unga är, tidigt kallad till sin an varsfulla chefsplats vid museet, hvarest an till biträden räknar gråhärsmän, i öfigt en man, som sköter sitt vetenskapliga rbete icke blott energiskt, utan med entuiasm; der sitter ett kotteri svenskar och anskar; der några holländare, den aktade umismatikern Dirks från Leeuwarden, den j till åren, men väl till sinnet ungdomlige, älvillige och hjelpsamme direktören för mueet i Leiden Leemans; der sitter en arkeoog, som man ej sett under loppet af ett ecennium, ehuru man under tiden stått i afbruten förbindelse; der kommer en anan, som säger: jag vet, att ni intresserar r för det och det; alla dithörande föremål mitt museum har jag med mig för att visa r; der samtala tvenne om en förfluten verkamhet; der göra andra upp planer för ge1ensamt arbete under framtiden 0. s. Vv. fverallt råder rörlighet och lif, och lifvet r ingalunda ett hvardagslif, utan är, ge-N öO UT Ht tg ht fr KR rr mc Be KM CC HH Ajo HKH MR OMP A MA Ur hh Fr fö Mm AA