Aftonbladet – 27 augusti 1872, sida 2

behöll sig och visade sig oöfvervinnelig. (he u finna sig ostasiaterne på en gång tt lec utte för de mäktiga, oupphörliga angreppen lou EF en främmande bildning, hvilken på dem lnis töfvar ett slags trollkraft. Här hjelperså igen motsträfvighet, intet motstånd. Daglat gen kunna vi läsa om reformer, Som härli: enombryta de gamla lefnadsformerna, och det ja r märkvärdigt — i synnerhet när man tände er på förhållandet med den europeiska ut lte ecklingen — huru hastigt och jemnförelselat is lugnt omgestaltningen försiggår. Öf-lat erlägsne i intelligens och handlingskraft, fa kynda Japans invånare långt framom sina lri rannar. De afkasta på en gång den gamla tu rägten och ikläda sig en ny efter europeiskt ih: nitt. S. Det är icke nog att de genom en hastig re mhvälfning ändrat sin statsförfattning, som ut sina väsentliga drag — i småfurstarnesde alft oberoende ställning, i deras vasallpligtn not taikunen, i mikadons bredvid och tillljri rincipen öfver denne stående öfverstepreiri terliga värdighet — liknade medeltidens f; eodalstat med påfven såsom dess slutsten.lu De skola, om icke tidningarnas uppgifterl!n iro ogrundade, till och med umgås med af-lu sigten att införa en ny religion. Åtmin Ia stone tillskrifver man den nyhetslystne mi-n kadon sådana planer. I Kina så väl somls; Japan ålägger lagen hvarje medborgare p wtt bekänna stetsreligionen och utöfva vissa v religiösa ceremonier, men lemnar honom för Is öfrigt frihet att tillbedja hvilka gudar hanlk vill. Kineserne ba rykte för att vara storela bespottare och föraktare af gudarne. Så vällo i midtens rike som på japanska öarne ärly Buddhas lära förherrskande, icke i den ge-lg stalt i hvilken hon ursprungligen förkunna-J des i Indien, utan sådan hon småningom ut j1 bildats i Tibet och lämpats efter de lokalal, förhållandena. Det upprörande, som förl, vår känsla ligger i planen att genom sta-le tens åtgörande införa en ny religion, exi-l1 sterar icke för de folk, som äro vana vid li en otalig mängd gudar. Och om vi se demc förfölja missionerna och deras proselytert med grymmma marter och folkupplopp, så ls bero detta hat och detta raseri egentligen : på kristendomens exklusiva karakter. För; hediiitgarne gör en gud mer eller mindrel. ingenting till saken, men för de kristne j; gifves det endast en enda sann tro. Likel som kristendomens förste bekännare i det, romerska riket, anses de kristne öfverallt il. ett hedniskt samhälle såsom på en gång fiender till gudarne och till den bestående samhällsordningen. Å andra sidan visar historien oemotsägligt, att ingen hednisk lära, hvarken fetischismen, buddhaismen eller bramaismen, kan motstå vare sig kristendomens , eller islamismens upplösande inflytande, så snart dessa religioner få fritt spelrum, Man kan ännu icke förutse, hvilka följder mikadons försök skall få. Det vitnar också mera om den feberaktiga oro, som gripit Japan, än om någon särdeles förståndig eftertanke. Emellertid är det tydligt för enhvar, att jernvägar, ångfartyg, pappersmynt, engelskå och tyska böcker både i yttre och inre hänseende måste omskapa folket. Med åsigterna måste äfven sederna undergå förändring. Awmerikanare ha uttalat den förmodan, att Japan inom en icke alltför aflägsen tid skall komma att utgöra en del af nordamerikanska unionen, Under det i norra Kina ryssarne vinna fotfäste vid Amur och der anlägga kolonier, framtränga engelsmännen från söder. Men verksammare och framgångsrikare än det tryck, som de enropeiska regeringarna utöfva, är det mera stilla och obemärkta inflytandet genom handel, kommunikationer och ömsesidig beröring. Mot detta inflytande ha ostasiaterne ingenting annat att sätta än sitt antal och sina fördomar. Men i Japan ärregeringen för en nästan fullständig omgestaltning. I Kina ha de lägre klasserna gripits af en utvandringsfeber, fullt jemförlig med den, som för närvarande råder i Tyskland. Tusentals kiveser landstiga årligen i San Francisco. De, som, efter att ha förväfvat en liten förmögenhet, återvända till Kina, bidraga — kanske mot sin vilja till att gifva fart åt den omhvälfning, som försiggår. Mera afslutet, tyckes Indien under britiskt öfvervälde vilja bibehålla sitt kastväsende. Men tyst och obemärkt undanrödjas här år från år och för hvarje mil jernväg, som fullbordas, de sociala och religiösa fördomarne, visserligen långsammare än i Kina och Japan, men icke mindre oemotståndligt. Trots det krigstillstånd, i hvilket folk och stater stå till hvarandra, griper en och samma verldskultur, en och samma verldsåskådning allt mera omkring sig. Det I förra århundradet förband Amerika oupplösligt med de tankar, hvilka beherrska den l europeiska menskligheten; vårt århundrade l förenar med oss — andligt och materielt — Tländer, som i forntiden och medeltiden enI dast genom en mycket svag tråd sammanT hängde med Europa, och bringar närmare I dess lösning problemet om en öfver alla nationella åtskilnader höjd verldskultur. De planer till ordnande af de konsti Itutionella förhållandena, med hvilka Å Thiers lär umgås ochsom vi i går omnämn de, ger Times anledning till en artikel, hvilkens största märklighet ligger uti dess ampla erkännande af Thiers, betydelse och gagn för Frankrike, ett erkännande, så mycket . märkligare, som det stora citybladet förut, I såsom vi vid åtskilliga tillfällen omnämnt, j röjt den största afvoghet mot Thiers och hans ätgöranden. Vi meddela ur denbämnIda artikeln följande utdrag: Thiers skall, påstås det, föreslå bildandet lafen förstakammare, på det att den exekutiva makten, med denna första kammares medgifwanda ehall kunna nAnnläga församlingen.