Aftonbladet – 22 augusti 1872, sida 2

lumra in på den. Då det icke kunde göra för n konung af sin pretendent, har det emel-i Kertid lyckats att göra honom till stor-elek-1ät or, ty man har pilgrimerne till Antwer pel en att tacka för valen i departementetno Tord. Deras inflytande har till och med:iför arit större än man tror; det är tack vare:dri lem, som i sjelfva Antwerpen de klerikale , rä ör första gången blefvo i minoriteten. Det rifves icke en person, som insupit ett anledrag af frihetens luft, som tänker på att röra gemensam sak med dessa ett dödt rankrikes paladiner. Fusionen har ickejva De monarkiska partierna ha vidare för-)de ökt att finna utgångspunkten för en allians 1e egreppet om det parlamentariska konungar fä lömet; men de ha icke lyckats bättre än så, be cunnat se dagen och att det fätt den egen-len lomliga karakteren af en hemlighet, jaf tt manifest. Misslyckandet har varit fullständigt. Efter detta manifest för slutna lörrar har en deputation kommit till republikens president för att bedja honom attijm återvända till en konservativ politik utanri att glömma Bordeaux-öfverenskommelsen, som högern gerna skulle vilja formulera sålunda: Laga att försöket med republikend icke lyckas; vi vilja göra hvad på oas an-!K kommer för att få det att misslyckas. la Detta högerns försök var i alla hänseenden d olyckligt. Tillfället var så illa valdt soms möjligt. Ett parti, som beklagar sig hoslr en regering öfver ett valnederlag har ut seendet af att påyrka officiella kandidaturer.s Detta yrkande var dunkelt till uttryckssät-d tet, men endast alltför tydligt i saken. Det!h var i sjelfva verket en krigsförklaring, men k en krigsförklaring som, i likhet med den af li år 1870, gjordes utan arm, utan generaler1l och utan krigsplan. Alla dessa marscherjr och kontramarscher ha ledt till en med retlighet förenad vanmakt. Republiken deremotjde har blifvit stärkt genom alla de fruktlösalt angreppen af hennes motståndare, och det 1 är på goda skäl finansministern till en storll del gifver henne äran af den underbara lt framgång, det lån haft, som skall bereda vår 1 definitiva befrielse. Det är under hennesj: regering och i hennes namn det blifvit tecknadt. Intet missnöje och ingen oärlighet kunna bestrida, att hon har ingjutit förtroende hos de konservativa intressena. Rörande planerna till ombyggnaden at fästningsverken vid Paris meddelar Spenersche Zeitung åtskilliga upplysningar, som utan tvifvel härröra från en militärförfattare. Då man vid Paris belägring 1870 gjorde den erfarenheten, att de tolf fästen, som bildade hufvudstadens utanverk, lågo för tätt intill den inre muren, samt att tyskarne strax besatte några höjder, från hvilka de beherrskade de inre verken och kunde kasta projektiler in till Pantheon och hela den sydliga delen af staden, så har ingeniörernas uppmärksamhet förnämligast varit riktad på en väsentlig utvidgning af fästningens rayon. De nämnda höjderna indragas nu i befästningssystemet. Början göres på det mest utsatta stället, sydsidan på venstra BSeinestranden, der den tredje tyska armån 1870 stod, och hvarifrån artilleriangreppen öppnades mot Paris de första dagarna af Januari 1871. Af de der belägna sex fästena äro redan Issy och Vanves fullständigt slopade, och Montrouge skall snart dela deras öde. Emellan Mont I Valerien och Versailles skall anläggas en skans, som skall beherrska den sistnämuda I staden. För att hindra fiendens projektiler j att flyga in i Paris skola vid Mendon, Cha: I tillon och Bagneux tre fästen anläggas, alla Ipå den farliga höjdsträckning, som redan general Trochu ville ha befästad, Två fär sten vid Thiais och Choisy-le-Roi, det senare alldeles invid Seine, skola mot sydost afsluta försvarslinien på venstra SeinestranIden, der den sjette armekåren stod. Det säges, att verken här skulle sträcka sig till I Juvisy; på de parallelt med Seinen löpande . höjderna skall ett förskansadt läger upprätj tas för att beherrska floden och jernvägen I till Orlgans. Ännau mera storartade äro planerna till försvaret af den högra SeineIstranden. Marnefloden delar det öster och nordost om Paris liggande området i två I afdelningar, en mindre från högra BSeinetill venstra Marnestranden och ett större från högra Marnetill högra Seinestranden. Om den förra afdelningens befästande är ännu intet bekant, inom den senare skola icke mindre än sex fästen anläggas, hvaraf två på den högslätt, hvarifrån det tyska artilleriet besköt Mont Avron. Fästet Döme de Merles, nordost om Bourget, skall beskydda den dalsänkning, genom hvilken . Ourecqkanalen är dragen; fästet Dumont skall försvara den högslätt, på hvilken -I Montmorencyskogen ligger. Vid Ecouen, norr om S:t Denis, hvars fästningsverk -1 skola förstärkas, skall likaledes anläggas lett fäste, som påstås skola blifva det starkaste af alla. Slutligen är höjden vid Sannais eller Augemont nordvest om staden utsedd för anläggande af en stor, Mont Va.lerien liknande fästning, som skall erhålla I rymliga underjordiska magasin ech kunuaa uthärda en längre belägring. En ny gördel Iskall förbinda de gamla och nya fästena med hvarandra. Den så kallade enceinten eller den bastionerade vallen rundt omkring hela den egentliga staden skall skjutas så långt mot vester,. att den kommer att beherrska hela den halfö (Nanterre), som bildas af Seinens första större krökning vester om Paris. — Spenersche Zeitung tillägner: Paris belägrare skola i framtiden icke såsom 1870 få till uppgift att besätta en :lomkrets af 11 mil, utan en af nära 20 mil, f SE fe