Aftonbladet – 21 augusti 1872, sida 2

religiösa korporationerna i Irland vidare än att hon beskyddar allas frihet. Den första vägen skulle icke leda till någonting annat in svikna förhoppningar, hvilka skulle komma att efterföljas af ömsesidiga anklagelser. Den skulle icke kunna nedslå protestanterne i norra Irland, utan endast väcka deras rättmätiga harm, på samma gång den skulle vara ett förräderi mot alla bildade och sjelfständiga katoliker i hela landet. Den andra vägen skulle så der temligen gifva hvarje kyrka och hvarje parti hvad dem tillkommer. Den skulle tillfredsställa protestanterne och göra regeringen till alla intelligente katolikers beskyddare. Men så länge, vare sig katoliker eller protestanter tro, att regeringen skall lägga deras religion till grund för sin politik och öfver flytta en del af sina pligter på religiösa organisationer, skall tanken på att intaga främsta rummet inom statssamfundet verka med en, genom statskyrkans upphäfvande endast ökad styrka, och man skall förgäfves hoppas på inre fred.Sällan eller aldrig har väl i England en så obetydlig händelse som ett omval till parlamentet med anledning af en embetstillsättning väckt så mycket uppseende som det i fredags förrättade valet i Pontefract. der Childers med 80 rösters majoritet blef segrare. Grunden till denna ovanliga till dragelse — skrifver en korrespondent til Kölnische Zeitung — får i första rumme sökas deri, att det är första gången, son vid ett parlamentsval man begagnar sig af sluten omröstning. Besynnerligt val det också, att en minister skulle var: den, som först kom att pröfva den nys författningen. Childers, hvilken som kan sler för hertigdömet Lancaster inträdt i ka binettet Gladstone, hör ännu till de yngr ledamöterne af underhuset, och det är knapp tolf år sedan han som representant för Pon tefract höll sitt maiden speech till förmå: för sluten omröstning vid val och derigenon från första början försäkrade sig om en vis position.