Aftonbladet – 19 augusti 1872, sida 2

såll, dl Med CH MINUIC VvVablalau PITUst riga. ET 0009) S in m Såsom man genom telegrafen redan har! f; bekaut, har Thiers i sammanhang medjfj gra lugnande meddelanden till national-!g :samlingens permanenta utskott rörande f, dets ställning förklarat, att han på detg rksammaste vill värna de konservativaln inciperna. Denna förklaring tyckes ut-!p sa, att Thiers, som nu en tid hufvudsak-l sen stödt sig på venstern och venstral, ntern inom församlingen, nu åter börjatl; rma sig något till högern. Så tyckes den ven ha blifvit upptagen af utskottets konrvativa pluralitet, som yttrat sin tillfreds-l1 ällelse öfver detta uttalande från regerin-lf ns sida. I sjelfva verket torde det ickell . så mycket att betyda, ty allt sedan Thiers ls m till makten har det ingått i hans poli-l1 k att hålla partierna inom församlingen ils hack genom hvarandra. Emellertid har( sgern icke varit sen att taga regeringens ,: rklaringar på ordet, och chefen för högra! ntern, Saint Marc Girardin, har i ett: vef till redaktören af Courrier de France icke l. unnat underlåta att gifva luft åt sin glädje.. refyvet lyder sålunda: Jag villicke börja ina ferier utan att först ha tackat er på et hjertligaste för den artikel, ni egnat ät in berättelse eller rättare sagdt prorogaonsutskottets berättelse, ty det är många ennor, som arbetat på detta dokument. Ni ar anslutit er till den försonande tanken i erättelsen och genom att understödja denamma har ni tillika styrkt den. Högra enterns sträfvande går ut på att bibehålla tt godt förhållande till Thiers, och jag skref förgår till en vän, att det som mest gladde nig vid den lyckliga utgången af prorogaionen var, att högra venstern återvunnit sin hef. Vi gjorde ett försök att göra det den 0 Juni, då vi talade med honom med greadiermössor på hufvudet, som man sagt ett uttryck för att göra högerns högtidliga uppträdande i Versailles löjligt). Den dasen lyckades det emellertid icke. Venstern, var ni sjelf sagt, var då ännu icke förd oakom ljuset. Man måste först göra detta. Nu, då detta skett, har Thiers återvändt till sina goda och naturliga känslor, till sina verkliga bundsförvandter. Detta bref har Paris väckt mycken munterhet. Man mera skrattar åt det hänsynslösa sätt, hvarpå Girardin påbördar Thiers politisk oärlighet, än man harmas deröfver. Man skrattar åt den löjliga förtrytelse, han visar öfver öknamnet grenadiermössor, ehuru han icke rent ut förklarar, att hvarken han eller hans vänner buro denna tunga hufvudbetäckning, då de tillstälde Thiers det fruktlösa ultimatum, att:han strax skulle bryta med de ra dikale och öfvergå på högra centerns sida. I Trouville fortsattes artilleriprofven den 12 dennes och voro enligt ett telegram till Times gynnade af det vackraste väder. De 42 skott, som afloesades, gåtvo i allmänhet särdeles tillfredsställande resultat, och öfverste Reffye, som ledde profven, lyckönskades på det hjertligaste. — Avenir Militaire påstår, att de nya gjutstålsoch bronskanonernas konstruktion af regeringen noga hemlig hålles. Thiers skall hafva nekat österrikiske militärattachn, öfverste Kodolisch, att taga närmare kännedom om de Reffyeska kanonerna, hvilkas största företräde skall ligga i deras stora lätthet, som tillåter en mycket hastig transport. Den 13 begaf sig Thiers med sin fru från Trouville till Paris, dit han ankom på efter middagen och tog in i Elyse. Kort efter ankomsten begaf han sig till Place S:t Ge orges för att se huru långt det skridit med återuppförandet af hans enskilda hus. Der 14 på morgonen pregsiderade han uti ett mi nisterråd och återvände på aftonen till Trou ville, sedan han mottagit turkiska sändebu det i afskedsaudiens, Såsom vi redan förut meddelat, har pre fekten i Bouches-de-Rhone fått afsked på grund af en konflikt med generalrädet i Marseille. Till hans efterträdare har regeringen nu utsett Limbourg, förut prefekt, i Herault och före kriget 1870 advokat i Metz. Han har stått i förbindelse med alla de mest framstående medlemmarne af det orlganistiska partiet, har varit invecklad i en långvarig strid med generalrådet i sit departement, derför att han vägrade att er byst af republiken med den frygiska mössa! skulle få upnpsättas i generalrådets försam lingsrum och han har alltid uppträdt mycke skarpt mot de radikala. Det faller derfö af sig sjelf, att hans utnämning till profek blifvit mottagen med stor glädje af de roja listiska tidningarna; men det är icke troligt att han länge skall kunna hålla sig qva på sin nya post, dels derför att han genas skall blifva mottagen med ovilja i Marseille dels derför att man af stadens senare hi storia kan sluta sig dertill. Marseille ha nemligen efter kejsardömets fall haft ick mindre än sju prefekter, bland hvilka Gen Esquiros, Salvelat och Köratry äro de mes bokanta. Peremot har en annan utnämnin; gjort stor lycka i den republikanska verlder nemligen Cantonnets till prefekt i Lyor Denne man anses nemligen för en ifrig rt publikan med starka antiklerikala tondense! är en varm vän af Gambetta och lutar må hända något åt det radikala partiet. Ha skall för öfrigt efter all sannolikhet bättr kunna hålla sig i Lyon än Limbourg i Mai seille, enär han är en duglig och praktis embetsman, som vid flere tilifällen visat sto takt och foglighet, ) Den 12 dennes egde den årliga prisutde ningen rum uti Sorbonne. Undervisning: ministern Jules Simon , såsom presiden påminde i sitt tal om Frankrikes olyckq och om dess nu varande ställning till följ af de 45 milliarder, man erbjudit det, L kasom nederlarct var exempellöst. sade m