Aftonbladet – 15 augusti 1872, sida 2

annt menskliga bildning vinna ofantligt, på j amma gång den ökade lefnadsfriskhet och akenhet, som man under sådana omständigeter hade att påräkna, säkerligen skulle, i råga om kunskapers inhemtande, gifva full rsättning för skoltimmarnes minskade anal, och intresset för ett allt vidare inhemande af kunskaper icke skulle, såsom nu så fta är händelsen, afhuggas vid en viss epok f ungdomen, uten kanhända räcka lifvet t. Ins, kan visserligen-icke bevisa, att på etta sätt allt skulle medbinnas, som nu medinnes, men han tror till och med detta, och r i synnerhet fullkomligt förvissad, på grund f hvad han sett och erfarit, att en icke alenast fullt tillräcklig, utan verkligen gediegare elementarbilning, än den nu vanliga, kulle kunna vinnas; och han är nog djerf tt till den skolstyrelse eller lärare, som viflar, endast säga: aude sapere! Allt detta gäller, såsom redan förut annärkts, lika mycket gossars som flickors ippfostran; men det är den stora skilvaden, att ordnandet af ett praktiskt arbetsif för gossar, bredvid skollifvet, medför sanska stora svårigheter i utförandet, då let deremot i fråga om flickor gör sig jelft, emedan verkstaden är — hemmet. )ch månne det icke äfven är derskilnaden, ut en försummelse i ifrågavarande hänsende är af ännu skadligare följder för qvinjan än för mannen? För mannen medför, siter slutade studier, det praktiska lifvets strid och möda vanligen en god öfning nog oåde till viljekraft och praktisk förmåga, m än bådadera komma sent och icke i nåson jemförlig grad med hvad de genom ett unnat uppfostringssystem kunnat blifva; men vinnan, om hon utträder ur ett långvarigt, nsidigt skollifs beroende, med desa allt ab;orberande obligatoriska lexläsning, endast ör att inträda i ett annat beroende, äktenkapets, och om hon ej i ungdomen genom nycken öfning förvärfvat all den detaljännedom, som i allmänhet är nödvändig r hvar och en, som inom ett gifvet gebit skall blifva en god ledare, månne hon, trots ifven kärlekens kraft att styrka och lifva i arbetet, skall kunna undgå att betänkligt känna följderna, i afseende på viljekraft och luglighet för lifvet; af hvad uppfostringen försummat? Alla stora -samhällssträfvanden hänföra sig ytterst till uppfostran; det är för ett kommande slägtes väl som vi arbeta. Skall nu, såsom mer och mer yrkas, qvinnans ställning i familjen och staten reformeras, så blir ett rätt ordnande af flickors uppfostran och undervisning och af läroanstalterna för flickor en angelägenhet af största vigt; och fråga är då, om man härvidlag bör inskränka sig till att endast kopiera, vare sig med eller utan klassiska språk, våra elementarläroverk ör gossar? Ins, tror att denna fråga förtjenar att begrundas af föräldrar, lärare och alla, för hvilka ungdomens uppfostran) är dyrbar; och det vore särskildt af intresse, om tänkande qvinnor ville, i likhet med den författarinna, hvars ofvannämnde bok gifvit anledning till dessa anmärkningar, yttfa sina tankar i ämnet. Ins. har här endast vidrört ett par punkter i uppfostringsfrågan, ehuru dessa af stor vigt och betydelse; men han skulle vilja tillägga ännu en, som äfvenvä! i viss mån framstår, fastän mindre tydligt än de förstnämnde, uti det ifrågavarande arbetet, nemligen angelägenheten af en god kroppsuppfostran. Det är ett glädjande tidens tecken, att, vid sidan af den medicinska vetenskapen, helsoläran intagit ett allt mer betydelsefullt rum; och ins. betviflar ej, att ju herrar praktiserande läkare. mer och mer hafva sig angeläget att uti do familjer, der de i sädant afseende egå något inflytande, ej blott gifva föreskrifter för den sjuka dagen, utan jemväl inskärpa, synnerligen med afseende på det uppväxande slägtets behof, de hygieniska lärdomar, hvilka kunna tjena att, om möjligt, förekomma sjukdom och degeneration. Men månne de ur sådan synpunkt skola kunna på samvete gilla, att den unga skolflickan, såsom nu alltför,ofta torde vara förhållandet, under åtnjutande af otillräcklig eller otjenlig kroppsföda, men under den fortsatta själsansträngning lexor och lektioner förorsaka, tillbringar tiden från uppsti gandet om morgonen ända till bortåt kl. 4 e. m.? Kunna de gilla, att hon under hela denna tid föga har någon annan rörelse, åtminstone ej i fria luften, än gåendet till och från skolan, under det gymnastiken, der sådan är införd, huru förträfflig densamma i och för sig må vara, ändock torde få lof att anses såsom en ny ansträngning lagd till ansträngningen vid boken, och det efter den nyssnämnda tiden på dygnet, åtminstone under den mörka ärstiden, svårligen torde kunna komma i fråga någon rörelse i fria luften? Kunna de gilla aftonlexorna och nattvaken vid lexorna? Mäånne det är på detta sätt som de böra fostras, af hvilkas fysiska helsa och styrka ett kommande slägtes väl är så väsentligt beroende? Och månne ej dessa frågor förtjena att allvarligen begrundas på en tid, då åtminstone bland den förmögnare klassen en tyvärr alltför allmän och alltför beklaglig svaghet och sjuklighet hos qvinnokönet så ofta stör lyckan inom familjerna? P.A. S. Engelska parlamentet prorogerades den 10 dennes till den 25 instundande Oktober genom ett af lordkansleren uppläst byrungligt hndalan för hvara tvägantligma inna.