måste derföre ovilkorligen tillryggalägg: samma vägstycke på kulturens fält, mer göra det på ett bredare område ochi störr stil. Nu tillsättes — naturligtvis med regerin gens goda minne — en komitg, och stor: summor samlas uteslutande genom enskild: personers i Moskwa bidrag. Attefterhärm: utställningarne vid Newans, Themsens ellej Seinens stränder skulle föga gagnat ända målet eller till och med kunnat vara nedsättan de, om man komme att draga det kortare strået Sjelfkänslan sade, att det anstod Moskwåi. det stora rikets fordna hufvudstad, att göra något sjelfständigt och ursprungligt och mycket storartadt. Från sidan af samfundet Naturvetenskapernas vänner kom om. sider tanken på grundläggandet af ett tids enligt polytekniskt museum. Man framhöll behofvet af undervisning för ryssen i na turhistoria och teknik, släppte tanken på rivalisering vare sig med den nya ryska hufvudstaden eller med de två stora, det vestra Europas hufvudstäder och lät sålunda den renaste och ädlaste afsigten flyta fram uti den flodbädd, som till att börja med hade upptagit ett något grumligt vatten. Härtill kom nu den i år inträffande årsdagen af Peter den Stores födelse för 200 år sedan — den 30 Maj gamla stilen. Man fattade tag uti det för hvarje ryss kära minnet af en man, som gjort så mycket för den ryska kulturen, och knöt ihop detta minne af den store civilisatorn med tanken på ett Dblifvande polytekniskt museum, För bådadera ändamålen skulle nu utställningen vara med: let. . Den stora komitån fick sin särskilda historiska sektion eller egentligen en sektion för Peters biografi. Till den ursprungliga afsigten om framställningen af en mängd naturalster och af industrins rudimaterier och deras förädling kom nu ytterligare ett etnografiskt intresse. I följd af alla dessa he terogena elementers upptagande har natur ligtvis utställningen icke kunnat bliaf rent polyteknisk innehåll, utan fått en något blandad natur. Huru som helst har man särdeles fitigt arbetat på dess åstadkommande; och bland namn, som man i detta afseende oftast hör med synnerligt beröm anföras, äro excellensen G. Schturoffsky, universitetsprofessorn 4. Bogdanojf och komit6ns sekreterare N. de Saenger, ehurw helt visst äfven ganska många andra personer eller komiteledamöter finnas, som i tysthet, liksom myrorna, förrättat ett fiitigt, mer eller mindre obemärkt arbete. Vid sidan af det myckna loford, som blif vit utställningskomitön tilldeladt från nästan alla håll, är det icke att förundra, att Kritiken. såsom vanligt, framletat några brister. Så har utaf sakkunnige, förutom den nyss nämnda inconseqvens, en brist på fullständighet i åtskilliga detaljer af utställningen blifvit anmärkt och uppgifvits bero deraf, att komiten icke tillräckligt anlitat den inhemska och utländska tidningspressen dels för väckandet af håg till att i utställningen deltaga, dels för redogörandet af utställningens egentliga syfte. Man har elutligen anmärkt den totala saknaden å utställningen af produkter från Finland, hvilket land endast representeras — genom nägra postmärken uti afdelningen för postväsendet. Den finska pressen har med icke ringa skärpa framhållit komitåns försummelse uti att icke inbjuda Finland till deltagande i utställningen. Det i dag anlända n:r 172 af Helsingfors Dagblad nämner ien korrespondens från Moskwa i detta hänseende följande: — — — — — Hvarföre utställningsbestyrelsen trott sig böra förbigå Finland vid utfärdandet af sina inbjudningar är nog svårt att förklara. Mer än allt annat torde brist på förutseende och omtanke bära hufvudfelet för denna araktlåtenhet. Det är en af dessa blunders, hyartill bestyrelsen gjort sig skyldig och som gjort att skarpa omdömen tätt och ofta haglat ned öfver densamma. I alla händelser är det att beklaga, att den finska industrien icko här finnes representerad och att len således icke är i tillfälle att bevaka sina fördelar nu, när till och med ganska wlägset belägna länder skyndat att begagna ig af tillfället för att inför rysk publik itbreda alstren af sin konstfliit. Eljest har ienna expositionsbestyrelsens försumlighet mot Finland börjat ådraga sig den ryska oressens uppmärksamhet. sUtställningsbestyrelsen har varit så pass obestyrsam, att len ej vändt sig med inbjudning till finska nrättningar, bruk och fabriker, heter det ett här utkommande blad. Man kan icke undgå, heter det vidare, att beklaga en iylik brist på omtanke hos utställningsbestyrelsen, desto mera, som Finland på manufakturexpositionen i Petersburg innehade nedersrummet och sannolikt också på den iuvarande utställningen skulle uppvisat icke betydligt af intresse. Detta står dock cke mera att ändra och att orda derom jenar till intet. Men ehuru Finland icke sändt något till denna exposition, så torde let säkerligen ligga i Finlands och den finska industriens intresse att uppmärksamt ölja med de ryska utställningarne och såecdes icke heller försumma denna för att vinna kännedom om den ryska publikens smak och den ryska industriens möjliga ramsteg. -— Emellertid hade Finland, på inbjudning, leltagit uti den skandinaviska konstoch ndustriutställningen i Stockholm år 1866. Skulle emellan efterkommandet af denna svenska inbjudning och uteblifvandet af den moskowitiska till i år vara något sammanhang? Något annat sammanhang än tillfällighetens? Jag tror det ej. Och nu till supern, käre läsare, med din Philotechnos! TERRI ANKSKNPSTRREN