Aftonbladet – 13 augusti 1872, sida 3

SV BSD AUVILU BJUV TITLE BUU SBRUI BITIT Medicinskt. Grottan vid Monsummano. För några måuader sedan meddelade -en ungersk tidning ett bref från Ludvig Kossuth, hvari denne berättade om en grotta i Toscana, hvilken egde en märkvärdig läkedomsförmåga, och sedermera ha flere tyska tidningar innehållit bref från personer, som underkastat sig en helsokur i grottan och hvilka alla förklara, att de likasom Kossuth blifvit botade, i synnerhet för reumatiska åkommor. Denna grotta ligger i ett af de vackraste partierna på Apenninerna i Nievoledalen vid istoja i Toscana och upptäcktes år 1849 af några stenbrytare.. Den innehåller stalagmiter och stalaktiter (stående och hängande droppsten) af en märkvärdig form; ty droppstenarne hänga icke såsom i Adelsbergsgrottan ned från taket likt stora istappar, utan bilda runda utväxter, som om de vore jättestora svampar. Grottan består icke af ett enda stort hvalf, utan af flere ångar, som sä i i ta är 420 alnar lång med en bredd af ungefär 20 alnar. I dessa gångar finnas tre dammar, som ha en temperatur af 24, 26 och 28 gr. Raumur. Vid grottans ingång är värmen 22, men ju längre man går in, desto varmare blir luften, och man nödgas taga af sig det ena klädesplagget efter det andra, innan man uppnår grottans slut; i den varmaste delen är det 29 gr. R. Luften är fuktig, man andas lätt och behagligt, och ljuset brinner bjert och klart i denna atmosfer. När man har varit der inne i 10 minuter, börjar man svettas, hvarvid man befinner sig väl, och nu börjar hålans läkekraft verka. Om det är elektro-magnetiska fluida, som göra detta eller medverka dertill, vet man ännu icke; men den varma luftströmmen kommer djupt ned ifrån ett kalkberg, och imman på väggame. gör, att den varma luften icke är torr. Om vintren är denna imma så betydlig, att den innersta delen af gångarne står under vatten och är otillgänglig. Kurtiden är bestämd från den 1 Juni till den 1 Sept. Man kan dock äfven få tillträde på andra tider, till och med om vintern, men badläkaren vistas blott nyssnämnda tid i Monsummano. År 1852 bygde bergets egare, den italienske skalden Giusti, ett litet badhus straxt utanför grottan, men efter hans död har haus syster, som nu eger anstalten, låtit tillbygga det. På nedra botten innehåller det små rum, der man kan kläda af sig; en trappa upp finnes vackert inredda rum för 20 badgäster samt en matsal, hvilken tillika är konversationsrum. De här boende badgästerne kunna kläda af sig i sina rum och genom en särskild gång komma direkt in i grottan. så att förkylning blir. omöjlig. I den närbelägna staden Monsummano bo äfven badgäster. Under den egentliga badterminen är det i medeltal hundra personer, som bada sig dagligen, och under hela året bruka 1000 personer komma dit. Badtiden varar vanligen 8 eller 10-dagar, och under denna tid måste man dagligen taga ett luftbad, som varar från 20 minuter till 1, timme. Långvarigheten bestämmes af badläkaren dr Truchetti i Florens, hvilken hvarje badgäst är förpligtad att på förhand rådfråga. En kur fortgår aldrig längre än 14 dagar, och vanligen inträffar tillfrisknandet efter det åttonde luftbadet. Enligt deras utsago, som äro anställda vid grottan, skall ingen sjuk ha lemnat anstalten, utan att vara botad, och Kossuth har offentligen förklarat, att han, efter att ha begagnat Iuftbaden i 8 dagar, hade blifvit fullkomligt befriad från sin gikt i hufvudet. Garibaldi vistades år 1867 vid grottan i 14 dagar för att botas för sina plågor i foten. Monsummano ligger tätt invid jernvägsstationen Pieve a Nievole mellan Bologna och Pistoja. Qvinliga studier i Ryssland. Genom en dagorder af krigsministern kommer att i den under hans inseende stälda medikokirurgiska akademien inom kort öppnas en särskild fyraårig kurs för vetenskapligt utbildande af qvinliga ackuschö. rer (med grad af lärda ackuschörer). En enskild person har till sådant ändamål donerat ett kapital af 50.000 rubel silfver. Kursen kommer att så anordnas, att såväl teoretiska som praktiska öfningar förs gå afskilda från de manliga studenternes vid akademien. Luftseglingskonst. Luftsegling för militära ändamål. Det är ännu i friskt minne, hvilken stor betydelse luftseglingen fick såsom kommunikationsmedel under det fransk-tyska kriget. Tyska tidningar berätta nu, att den nordtyska militärförvaltninjen ämnar låta undersöka, i hvad mån luftsegingen i händelse af ett framtida krig kan användas för militära ändamål. Ingeniörkomiten har till följd häraf tagit saken i skärskådande och dervid funnit en god hjelp i åtskilliga förslag, som af privatpersoner blifvit inlemnade till krigsdepartementet, men af detta hänskjutits till komiten. För att grundligt undersöka denna angelägenhet äfvensom de inkomna förslagen har ingeniörkomiten uppdragit åt ett antal militärer att anställa en mängd praktiska försök i aöronautiken. För detta ändamål har hela den aöronautiska material från det senaste fälttåget, som efter dettas slut fanns i Köln, blifvit reqvirerad till Berlin. De praktiska försöken skola redan inom kort begynna. Statistiskt. Den internationella statistiska kongressen i Petersburg. Till denna kongress hafva icke mindre än 150 utländske statistici anmält sig. Då de inhemske deltagarnes antal torde blifva lika stort, kommer kongressen att räkna flere deltagare än alla kongresser af detta slag, som förut hållits, tillsammantagna. De 5000 rubel silfver. som municinalrådet i Petersburoe ansla