Aftonbladet – 13 augusti 1872, sida 2

Det välbekanta förhållandet, att hafre-(s lingen på de senare åren nått en ej ringa !f tsträckning på andra öodlingsförmåls be-1 ostnad, finner man här uttryckt i siffror, ll vilka, om de än icke kunna antagas såsom 1 ullt exakta, likväl kunna betraktas såsom !; tt vitnesbord, att uppgifterna åtminstone ill issa delar gifva en riktig föreställning omj: jen riktning, hvari utvecklingen går. Enligti: erättelsen skulle hafre ha 1870 ingått ij utsädesbeloppet för hela riket med ungefär ;2!2 proc., medan samma sädesslag för 201: ir sedan ingick i utsädesbeloppet med ej ullt 21 procent. Jemförda med medeltalen för nästföregånde 5 år, utvisa för öfrigt 1870 års uppgifer följande höjningar i de olika utsädeseloppen : för stråsäd med . .. .98,500 tunnor för potates ......... 190,000 Men en minskning för baljVÄXLtelosssesen res esnern rss sr rå 4.000 ;körden, jäfva ej det allmänna antagandet att iret 1870 var för Sverige ett synnerligen sodt år. Statistiska byrän säger sig dock icke våga tillmäta skördeuppgifterna för det frågavarande året någon synnerligen högre orad af tillförlitlighet än den, som tillerkänts föregående års siffror. Föratt styrka detta har byrån underkastat de meddelade siffrorna all den kontroll, som på indirekt sätt kunnat åstadkommas. Byrån har dervid, med beräkning af förbrukningen för bränvinbränning, af beloppen inoch utförd spanmål och med fästadt afseende på de belopp, som utgått till fyllande af befolknin gens eget och dess kreaturs behof af föda, kommit till det resultat. att de inkomna uppgifterna skulle med ungefär 2,350,000 tunnor stråsäd och ungefärligen 1!s million tunnor potates understiga verkliga förhållandet. Medafseende å stråsäden skulle uppgifterna då vara 15 och med afseende å potates 12!2 proc. för låga. Antagas de sålunda vunna talen för goda, skulle 1870 års skörd (utom utsädesafdrag) hafva i verkligheten uppgått till: stråsäd vid pass 18!2 millioner tunnor, potates 114 hvilket motsvarar ungefär 7:e kornet af den förra och 8:e kornet af den senare. Totalvärdet af hela sädesoch rotfruktsskörden torde i så fall kunna efter låga pris skattas till omkring 300 millioner rdr. Värdet af spanmålsutförselsöfverskottet skattar byrån till nära 40 millioner rdr. Med afseende å boskapsskötseln uttrycker statistiska byrån den förhoppning att framdeles uppgifter må kunna ästadkommas jemväl om ladugårdens verkliga afkastniog. Hit intills ha dessa uppgifter inskränkts till det allra nödtorftigaste: ett meddelande af antalet vinterfödda kreatur. De uppgifter härom, hvilka föreligga för 1870, visa en icke obetydlig tillökning af kreatursstocken, såsom antagligt var efter ett år, hvars fodertillgång angifvits vara för hela Norrland samt Östergötland ymnig (riklig, god) och för alla öfriga delar af riket tillräcklig. Tillökningen utgöres af 7,587 hästar eller 1,8 4 affjolårets antal 91,531 nötkreatur 4,9 55,930 får 35 2,415 getter 202 2 15,055 svin 44 eller i allt 172,518 st. kreatur, motsvarande 4 procent af fjolårets antal. Ladugårdarne syntes dock ej då ännu hafva återvunnit den styrka, de egde före den nödtvungna minskningen efter senaste missväxtår. Byrån har slutligen gjort ett försök att approximativt beräkna ladugårdsskötselns af. kastning och utfört denna beräkning efter två olika metoder, den ena med tillämpning af de beräkningsgrunder, som Broch an vändt för Norge, den andra med användning af de grunder, som tillämpats af finans komiten. Den förra beräkningen har såsom resultat lemnat en summa af 79,800,000 rår. den senare ett belopp af 73,100,000 rår, 1 ingendera af dessa summor ingår något be lopp för hästarnes afkastning genom arbet eHer på annat sätt, Båda beräkningarna afsedda att uttrycka ett minimum, öfverens stämma för öfrigt så pass noga; att statisti ska byrån tror, det man väl må kunna ans det vunna resultatet temligen noga uttrycks den svenska ladugårdsskötselns årliga mi nimiafkastning. BEER RENEE