Aftonbladet – 7 augusti 1872, sida 3

anlitades att skaffa för de två äldre pas Isande näringsställen, men tillade: Härvid blir dock nog svårighet, ty tjenliga platser för ståndspersoner äro få i Amerika och Isökas af ganska många. Man har i Eu Iropa fanatisk inbillning om dessa stater, som hitlockar ett stort antal af lycksökare, I hvaraf många blifva usle! Jag har i flere lår skrifvit till åtskilliga orter i Sverige varningar häremot. Önskligt är att Sveri ges folk kunde bättre jemföra eget land med andra! Den äldste af desse söner, John Adolph, blef sedermera amiral, den andre general och den tredje ingeniör. Den förstnämnde var bestämd att göra detta svenska namn vida bekant genom de så väl kända Dahlgrenska kanonefna och Dahlgrenska pansarbeklädningen jemte åtskilliga andra uppfinningar. I egenskap af befälhafvare öfver nordstaternas sydatlantiska eskader utöfvade amiral Dahlgren betydligt inflytande på krigets utgång. Sedan han genom sin flotta nedskjutit fästet Sumter, som i början af kriget fallit i sydstaternas våld, landsatte han trupper vid Charleston, med hvilka han framryckte till Georgstown och förenade sig med general Sherman, efter hvilken förening kriget slutades. Amiral Dahlgren var tvenne gånger gift. Första gången med miss Mary Lawrence och andra gången med miss Madeleine Vinton. Ulric Dahlgren, hvars lif och hjeltedöd vi här skola söka teckna, var den andre sonen i ordningen af första giftet. Ulric Dahlgren föddes den 3 April 1842 nära Neshamony i Pensylvanien, der föräldrarna då voro bosatta och der de vistades tills denne unge son uppnått fem års älder, då de flyttade till Wilmington i Delaware; följande året i Maj 1848 till Washington och sedermera till Filadelfia. Under uppväxten visade sig Ulric Dahlgren som en liflig fyr, sprittande af helsa och lefnadslust. Under de tre år, som han med så stor utmärkelse tjenade vid armen under kriget, hade hans karakter vunnit den utveckling, att, då han vid knappt fyllda 22 år stupade, han egde den fullkomliga typen af en veteran, Redan vid späda år visade han stor förkärlek för hästar och det var också hufvudsakligast såsom djerf kavalleriofficer han skar sina lagrar. Detta utmärkande drag hos honom framträdde redan när han som helt liten: pojke vid ett tillfälle kom i sällskap med då varande presidenten general Taylor. Uppmärksammad af denne frågade han genast: Hvar har ni Whitey?: Detta var namnet på den häst, som burit generalen under det lysande fälttåg han utfört mot Mexiko, och som i den lille pojkens ögon var af lika stort intresse som presidenten sjelf. Under uppväxten delades hans tid mellan studier; hvaraf äfven de klassiska språken, och med att biträda fadren vid dennes befattning vid marindepartementet. Härunder fick han tillfälle att göra sig förtrogen med skötandet af kanoner och alla slags vapen som funnos inom den stora arsenalen. Han visade äfven mycken smak för ansträngande kroppsöfningar och förvärfvade stor skicklighet såväl i simning som uti att sköta båt. Vid knappt fyllda 13 år drabbades han af den stora sorgen att förlora sin mor, Vid sexton års ålder hade han afslutat sina studier och med goda kunskaper i latin och mekanik samt med de sunda åsigterna i Amerika att låta ynglingar tidigt komma ut i lifvet och låta dem sjelfva få välja det yrke, hvarför de anse sig passande, beslöt han med faderns samtycke att egna sig åt landtmäteri och lagstudinm, och sedan han af fadren erhållit ytterligare undervisning i bruket af de för en landtmätare behöfliga instrumenten, beslöts det att han skulle begifva sig till sin farbroder, som var bosatt i sydvestra staterna och der egde betydliga sträckor vildmarker, hvilka lemnade den ange Dahlgren rikt fält att förvärfva öfning i uppmätning och kartläggning, Här tillbragte han nu först ett helt år, hbvarunder han icke allenast gjorde sig fullkomligt förtrogen med landtmäteri, jemte åtskilliga andra ingeniörarbeten, utan äfven 1tbildade sig till en djerf och outtröttlig yttare. Under många dagar kunde han vistas i dessa vildmarker, utan annat sällskap in sin häst och sin bössa. Det var under letta år han stålsatte sin kropp emot alla slags mödor och besvärligheter och som ensamt kan förklara den förundransvärda förnåga att kunna försaka sömn och hvila, wvarpå han sedermera under kriget gaf så ysadde pröfr oc cn osv Te Med fullt skäl jemförde man honom selermera med en af det första kejsardömets weroer, Michel Ney, den joppraste bland de appre. I det utmärkta arbete, som grefve Jegur skrifvit om den stora armöns undersång 1812, der marskalk Ney förvärfvade ig titeln prins af Moskwa, framhåller Sesur som ett framstående drag hos denne vanlige man, den nästan öfvermenskliga ysiskå förmåga hån egde, att Hörn stora insträngningar han än måste underkasta sig, ldrig känna trötthet. Segur tillägger mycet sannt: Det är denna förmåga, som enamt skapar den sanne bjelten, Ulric Dahl;ren skulle ytterligare bestyrka detta. Itinai han: fyllt 18 år underrättade hans in far, att han nu förvärfvat sig tillräckig skicklighet i sitt yrke för att söka slålu d ut på egen hand; och då han af brist!n Xx förmögenhet icke ansåg det vara skällp ör honom attstanda qvar I Virginien, hemd tällde han till sin far, om denne icke anåge det lämpligt alt han begaf vig tilllg Texas, Kansas eller Arizona, hvarest, cite-Ir ande ett yttrande: a mans a man for alk g u ö hat, han var säker att kunna skapa sig n oberoende ställning; men med sonlig rördnad tillägger han? På ni, min dyre ar, känner hvad som är bäst för mig, villlö ag utan gensträfvan och med gladt modjol ö i ert räd. ri öfter ett kort vistande i hemmet åter-a änder han till Virginia och vistas der änu ett år, hvarunder han fortsätter sitt) k erksamina och ansträngande lif; men dålh pänningen börjar blifva allt större mellan(0 ord; och Sydstatepne, återvänder han till ö emihet, h