Aftonbladet – 6 augusti 1872, sida 2

STOCKHOLM den 6 Augtisti, Det senaste franska lånet, till hvilket! eckningen, enligt officiella uäderrättelser,!2! ippgått till icke mindto än 44 milliarderP? rancs, ät fortfarande föremål för den eu-!PS opeiska pressens utläggningar och betrakfö elser. Märkligt är härvid att iakttaga huru X lenna framgång plötsligen framkallat deld varmaste uttryck af aktning och erkännande ! 08 en stor del tidningår, söm fördt lagt ij9 lagen dett största köld, för att icke sägafö iendtlighet mot det så svårt hemsökta lande let. Särskildt är detta förhållandet med lli Times, denne trogne dyrkare af framgån-!6 sen, hvilken förut röjt en särdeles bitter fe stämning mot Frankrike och genom sinajlvY korrespondenter i Paris på allt sätt sökt d undergräfva engelsmännens förtroende tilljs! grannstatens solvens. Dagen efter detteck-le ningens utgång blifvit känd innehöll emel-8 lertid det stora citybladet en Nögåt färk-9! lig artikel, i hvilken det, helt och hållet2 kastande öfverbord sina förra åsigter, ski-1 par rättvisa mot det franska folket och ät-9! skilliga af dess egenskaper. Den i fråga! varande artikeln lyder väsentligen sålunda:? Hvad verkan skall denna utomordentliga tilldragelse utöfva på den franska regerin-9 gen och de franska institutionerna? Dettaln är en fråga, hvilken måste framställa sigt för en hvar så snart man lösgör sig från del rent financiella betraktelserna. Den ifver,? med hvilken man tecknat sig till lånet, mår h ste skingra en mängd illusioner, hvilka va-In rit rådande allt sedan kriget. För det för-Y sta kan det icke längre vara något tvifvelj8 underkastadt, att Frankrikes resurser nästan als icke rönt något inflytande af denna kamp. Ehuru förfärlig såväl till sina tilldragelser som sina följder, var den likväl kort och större delen af landet inkräktades aldrig af fienden. Krig ruinerar emellertid endast ett land genom att under en längre tid taga i anspräk dess befolkning, dess kapital och dess alster. Handelns och affärllfvets mekanisim försattes i overksamhet, men förstördes ingenstädes. Affärerna gå nu i alla brancher sin gamla gång, och i de trakter, hvilka fienden lemnat, skall en främling fåfängt söka ett spår deraf, att de icke för längesedan voro skådeplatsen för fiendtligheter. Men i andra rämmet har derjemte det franska folkets idoghet och sparsamhet fått ett nytt tillfälle att på ett glänsande sätt träda i dagen. Ett närmare begrundands at dessa Openskaper Fordö göra ett slut på en stor del af de klyftiga funderingar rörande Frankrikes öde, hvilka varit på modet efter det senaste kriget. En stor militärisk olycka, ! vållad genom försumlighet med afseende å krigskonsten3 utveckling, har framställts såsom betecknande ett allmänt intellektuelt och moraliskt förfall, och man har hänvisat till Spanien och Neapel med afseende på Frankrikes framtida öde Sanningen att säga, skulle det emellertid blifva svärt att finna nägra menskliga väsenden, som äro hvarandra mer olika än fransmännen och dem, med hvilka man jemfört dem. Idoghet, tälamod, sjelfförsakelse och ett allvarligt sträfvande att komma framåt i verlden eller att åtminstone hafva sin rundliga bergning, äro de egenskaper hos det franska folket, hvilket måste rädda Frankrike från allt verkligt förfall. Så länge dessa egenskaper existera, skall det fÅnnas en sand samhällskropp, och de styrandes felsteg, generalernas missgrepp och lagstiftarnes fåfänga och oskickliga uppträdande skolaicke vara i stånd att slå det något dödligt sår. I Vi kunna icke fatta huru någon, som egnar fransmännen en blott vanlig uppmärksamhet, kan undgå att känna sig träffad af den sociala styrka, hvilken företer sig under det politiska lifvets rörlighet och alla öfverdrifter. Lånet framhåller denna soliditet i dess klaraste dager. Detta är andra gången eftes kriget, som man vädjat till nationens I bespariagar, oaktadt man förstå gången begärde icke mindre än åttio millioner sterling; men icke desto mindre visa sig fransmännen ej blotta hafva penningar, utan de ådagalägga äfven ett sådant förtroende till sin egen nationella framtid, att de hörsamma detta vädjande af en provisorisk statschef sJoch af en representation, hvars slut icke kan vara aflägset, Vi hafva anmärkt dessa ömständigheter emedan Europas politiska förhållanden kunna li hög grad röna inflytande af den åsigt som utländska nationer bilda sig om Frankrikes makt, resurser och slutliga öde. TillräckJligt har nu inträffat, för att visa att landet, ehuru det måste hårdt tryckas af en ökad I beskattning under många år, dock icke skall krossas af nödvändigheten att betala tyskarne, En mindre lugnaide slutsats, hvilken otkså måste dragas från gårdägens Händelser, är måhända den, ätt en nation, hvilken 3å lätt funnit fem milliarder så kort efter kriget, sannolikt icke skall på allvår låta klafbinda sig i sid europeiska politik genom den plikt, man pålagt henne. I denna tid, då allt antagör ön hittills okänd storhet, gifves det dock ingenting mer öfVerraskande än att den ofantligaste af alla I krigsskulder icke är mer i stånd att döda den gamle Adam i den franska naturen, är I j forna tiders sitå och efter hand tillväxande dkrigsskadeersättningar. ) Frankrikes anspråk på förtroende; såsom nation Bbetraktadt, är eli säk al vida större vigt än frågan om en viss ledares eller en viss författnings anspråk på förtroende; men Jlicke desto mindre mäste en hvar betrakta den närvarande framgången såsom särdeles gynnsam för Thiers och hans regering. I I Paris diskuteras mycket den frågan, huruI vida lånets framgång är att anse som en I framgång för republiken, eller med andra jord, huruvida man litar på Frankrike till följd af republiken eller trots republiken, Man hala danna 4ulst uten Fun av falalr .