Aftonbladet – 31 juli 1872, sida 2

a att underkasta härens tillstånd en grund-so g pröfning ej blott i militäriskt och eko ri) omiskt, utan ock i sedligt afseende. 34 eneraler äro tillsatta för undersökning af otfolket, 13 för rytteriet, 9 för artilleriet, lig 4 för genitrupperna och fästningarna samtloc för militärläroverken. Med afseende här-st å skrifves till Köln, Zeit. från Paris: Den ranska håretis omorganisation är i rask ortgång, många goda åtgärder äro vidtagna eh en helt annan anda råder, efter hvad ag kan förnimma, bland officerarne nu än ör två år sedan, Man vet och medgifver, m ock ej gerna, att hären icke dugde till å mycket som man trodde, och man har örstått, hvad som gjorde att tyskarne serade, Man studerar och iakttager oss noga, ch skulle vi åter få krig, komme vi att stå ent emot fiender, som känna 0ss ganska väl. Det göres numera mycket för att bilda särdeles officerarne genom militärtidningar, liskuterande sällskap, officersboksamlingar n. m. Allmänt har man börjat lära det yska språket. Öfverstarne företaga med sina staber resor för terrängstudier. Med ufseende på manskapet öfvas det nu mera in förr, och man lägger an på en bättre hällning. Också söker man att motarbeta supandet, som på de sista åren svårt gripit kring sig bland såväl militären som det ci vila folket. Skjutskolan, som förut var uti Chålons, skall nu åter öppnas i S:t Omer; man har fyra bildningsanstalter för gymnastiklärare i Fort de Faisanderie vid Paris och öfvar i åtskilliga nejder soldaternei att nyttja jernvägarne. Dessa förbättringar hämmas mycket genom bristen på goda lära re, men i det hela går det uppenbart framåt med den franska hären, —— St fbr Den engelska afdelningen af In terhationale har nyligen hållit en kongress I Nottingham. I det af kongressen antågna programmet uttalas, att hvarje medbörgerg Akall vara valbar till statens embeten, att ärftliga titlät och privilegier skola afskaffas, att fredsdomarinstitutionen skall upphäfvas, att alla religionssektert i: skola lUkställas, att presterskapet icke skall I! aflöhäs är staten, att de enskilda bankerna : skola ersättas med eii iiatioralbank, att obligatorisk skolundervisning skall införas: 0. 8. v. Kongressen förklarade derjemte, att arbetsinställningar blott äro ett vapen och eft tillfälligt hjelpmedel, under det den verkliga reforilen består uti, att det nuvarande systemet, under hvilket produktionen ledes och beherrskas af kapitalet, aflösös af ett nytt system, som lemnar produktionen i händerna på en association åf individerne. Blott tjägtiern delegerade kade infunnit sig, och denna siffra anföres söm ett afgörande bevis för hvilken ställning Internatiönäle intager i England. Dertill kommer vidare, att det icke bland de delegerade fanns någom äf dö män, som vunnit ett populärt namn bland de engelska ärbetarne och af desse betraktas som deras ledare. De ei gelska arbetarne, heter det i en korrespondens från London, hysa afsky för till intet gagnande politiska strider, och trots Internätionales försäkringar är det tydligt, att sällskapet styr mot ett mål, som icke öfver: ensstämmer med engelsmännens lyniie och önskningar. Internationale vill frigöra arbetet genom en politisk revolution, under I det flertalet af engelska arbetare äro motståndare till hvarje omstörtning och endast sträfva att förbättra sina vilkor genom en framåtskridande utveckling. Internationale I befinner sig derför i England på en främmande terräng och är dömd till fruktlösa lansträngningar. För såvidt dentia förening I uppträder till försvar för förnuftiga åsigter, Ihar hon ingenting annat att säga än hvad Trades Unions redan praktiskt tillämpat till fördel för arbetarne, och hvad som på kontinenten utgjort och kommer att utgöra I dess styrka, saknas här helt och hället. Här är ingen, som tänker på att förfölja henne; hon absorberas i den allmänna friheten. Förhållandena äro dock mycket olika, ty i de stater, inom hvilka man inl griper mot Internationale, åtnöjer sig denna förening icke med att diskutera, utan anI vänder våld. Att England under dylika förIhållanden icke litar på friheten allena, utan tager sin tillflykt till samma medel som . kontinentens stater, nemligen till polis och soldater, har man flere gånger upplefvat lunder den feniska rörelsen. Polis och trupI per sattes då i verksamhet; flere af ledarne I hängdes och många häktades; belägringstillståndet proklamerades, hvarigenom man tillika gjorde slut på den fria diskussionen, -i det offentliga möten förbjödos och tidninilgar undertrycktes. Arbetarrörelserna ha -läfven ofta satt den engelska polisen i rö-Irelse, så t. ex. under den stora striken i Newcastle. Det skulle derför ha varit riktigare att säga, i anledning af det fiasko Internationale gjort i Nottingham, att England, i motsats till flere kontinentalstater, för närvarande befinner sig i den lyckliga ställning, att arbetarnes hållning icke gifI ver det någon anledning att ingripa mot i fråga varande förening. Hvad de fruktlösa politiska debatterna angår, måste man för öfrigt ihågkomma, att förlidet år en stark republikansk rörelse egde rum, hvilken visserligen afbröts genom prinsens af Wales sjukdom, men tydligen icke upphört. a . me Konvention. Den 1instundande Angusti KEVIN SRA öar hell