tiden berugsande kärleken till Ellen hålles va-Iken om nätterna, taga in morfin. Det sätt, I hvarpå han talar, såväl om sina eröfringar, som om sitt skaldskap, är sådant, som ingen -begåfvad man i en bekännelse för en qvinna I skulle begagna. 1! Ett fel, som är högst svårt att undvika, då man tecknar sjelfva den tid, i hvilken man lefver, är det mot tidsföljden. Förf. begår många sådana. Somliga figurer blifva, trots tidens flygt i öfrigt, på ett par år ej äldre än de voro förut. Storhertiginnan af Gerolstein, som uppfördes först 1868, omtalas såsom gifven vid den tidpunkt man som bäst tvistade om representationsförslaget, hvilket antogs 1865. Vid jultiden var Cornelius ej vald till ledamot af Första kammaren, men blifver det till riksdagen, som börjar några veckor derefter, 0. 8. Vv Att af de handlande personernas namn Isluta till skådeplatsen för de i boken pasI serande händelserna är omöjligt. Liljenarm är det enda rent svenska, som förekommer; eljest äro de engelska, tyska o. d. Till och med den berömde skalden Börne har måst släppa till sitt namn åt en intelligent och beskedlig sterbhusnotarie. Arbetet är dock ej af den beskaffenhet, att det kan göra någon skada, om ej möjligen åt förf. sjelf. Den skandinaviska tidningspressen i Förenta Staterna. ; Vid Förenta Staternas senaste folkräkning år 1870 beräknades der bosatta skandinaver utgöra: 114,009 norrmän, 97,000 svenskar och 30,000 danskar, summa 241,000 nordbor på en totalbefolkning af 38,500,000 menniskor. Det skandinaviska tillskottet till den anglo-amerikanska nationaliteten är sålunda ganska nämnvärdt, helst som skandinaverne ingalunda äro något så när likformigt spridda öfver unionens hela område, utan till fem sjundedelar (180,000) samlade inom en grupp af fyra stater i vestern: Illinois, Jowa, Minnesota, Wisconsin. Denna omständighet förklarar, huru den skandinaviska pressen i Amerika kan vara så talrik, som den är: enligt en uppgift i Skandinavisk Bogtrykkertidende, meddelad af den danske bokhandlaren Fritz Franzen i Chicago, består den för närvarande af ej mindre än tjugnufem tidningar och tidskrifter å nordiska språk, hvaribland nära hälften, eller elfva, äro svenska. Om man, tilljemförelse erinrar sig, att Sverige i år räknar — noga taget, stort och smått af alla slag, hvaribland stiftstidningar och länskungörelser — 220 periodiska skrifter på en befolkning af ej fullt 4,205,000 personer (1871), att således, medan Sverige har en periodisk skrift på bortåt 20.000, har Amerikas skandinaviska befolkning en på 10,000, blir förhållandet ännu mera anmärkningsvärdt. I Newyork utgifvas tvenne skandinaviska blad, den svenska Skandinavisk Post med omkring 2000 abonnenter, samt den danska Fremad, förut utkommande i Chicago, efter den stora branden förflyttad till Newyork, med 2000 abonnenter för yveckooch 800 för dagupplagan; dess egase är S. Beder, dess redaktör Hoffmann-Schmidt( I Chicago utkomma halfveckotidningen Svenska Amerikanaren med 3000, veckotidningen Hemlandet med 6000 och det norska bladet Skandinaven med 7000 abonnenter å veckooch 6till 800 å dagupplagan; vidare de religiösa tidningarna Augustana och Missionären, som jemte Hemlandet utgifvas af den svensk-lutherska tryckföreningen, en metodistisk månadsskrift Missionairen, utgifven af danske presten Schon, den lutherska månadsskriften Eben-Ezer, utgifven af norske presten Krognes, samt slutligen Marcus Tranes månadsskrift Dagslyset. Utom dessa -åtta tidningar och tidskrifter utkomma ytterligare i Illinois det politiska veckobladet: Nya Verlden, och missionstidningen Zions Banner, redigerad af pastor Andersen, båda i Galesburg, samt det politiska veckobladet Nya Sverige, redigeradt af J. V. Schalin, i Rockford. Af de återstående tolf äro sex religiösa tidningar: Luthersk Kyrkotidning, utgifven af E. Norelius i Red Wing, Minnesota; Lutherameren, utg. af professor Weenaas i Marshall, Jowa; Månedstidende, utg. af den norske lutherske Synode i Decorah, Jowa, Missionstidende, utg. af professor Ruh i Hartland, Wisconsin; Advent-Tidende, utg. af Den syvende Dags Advent Trykkeriselskab i Battle Cruk, Michigan; samt Budbereren, utg. af den Eilenske Synode. Alla lessa hafva öfverhufvud 500 abonnenter. Vidare nämnas två svenska politiska veckoblad med hvar sina tusen abonnenter; nemligen Vestern, utg. af OCh. Ahlström i Kansas, Missouri, och Monitören, utg. af Wenström i S:t Paul, Minnesota; fyra norska blad, nemligen Fedrelandet och Emisranten, båda i La Crosse, Wisconsin, Nordisk Folkeblad, utg. af E. Larsson i Minniapolis, Minnesota, och Minisota, utg. dersammastädes af H. Eger och Solberg; samt slutligen den danska(?) halfmånadsskriften For Hjemmet i Decorah, Jowa. — Af Nordiskt Medicinskt Arkiv, redigeradt af dr Axel Key, har fjerde banlets andra häftet utkommit. Det innehåler: Betragtninger angående Sygdomme, ler kunne udbrede sig epidemisk oc ved