Aftonbladet – 20 juli 1872, sida 3

det nödvändiga första steget att ernå e) betryggande ställning för arbetaren och fö att försäkra sig om arbetets ostörda gång — Rimestad protesterade mot, att statsmak terna skulle afgöra, om arbetarne eller arbets gifvarne hade rätt i sina anspråk, Detta vore det bästa sättet att göra staten förhatlig föl båda parterna. — Bokhållaren Faber lade vigt på arbetarnes sjelfhjelp och samarbete. Man borde tänka på medeltalet af arbetarne och hvarken uteslutande på den duglige eller den dålige arbetaren. Han beklagade, att lagstiftningen var så olycklig, när hon gjorde någonting till arbetarnes förmån. Hushållsföreningarna hade t. ex. fått stämpelfrihet, men med vilkor, att de offentliggjorde sina årsräkenskaper i stiftstidningen. Uppfyllandet af detta vilkor var dyrare än stämplingen, hvarför många föreningar afstodo från förmånen. — Cand. polit. Al. Petersen afstyrkte att antaga någon af resolutionerna, genom hvilka han icke trodde någonting kunna uträttas. — Arkitekten Klein fann uttrycken i Rimestads första resolution för skarpa, — Efter ett ordbyte mellan Faber, Bimestad och fabrikanten Fraenckel afslöts diskussionen, för att fortsättas på fredagen. På torsdagen skulle frågorna om industrimusger och husflit åter diskuteras.