Aftonbladet – 15 juli 1872, sida 2

Den 9 dennes aftäcktes i närheten af staen Nassau ett monument till minne f Stein. Kejsar Wilhelm, kejsarinnan och ronprinsen öfvervoro denna högtid. Hufudtalet, som var stäldt till majestäterna, ölls af riksdagens president Simson och tom honom talade äfven historikern profesor Sybel. Stein är onekligen en statsman, vilken Preussen har att tacka för utomorentligt mycket. Då Preussen af Napoleon 806 hade blifvit fördt nära till afgrundens and, var Stein en af de få, som icke missröstade om fäderneslandets räddning. Uner det han, förföljd af Napoleons hat, som andsflyktig irrade från det ena hofvet till et andra, uppgjorde han ständigt planer till Preussens och Tysklands befrielse från det ranska väldet. Stein var icke en systemaisk reformator, men gick alltid omedelbart öst på de reformer, som förhållandena kräfde. Det är honom Preussen har att tacka för ipphäfvandet af böndernes lifegenskap, för communernas frisinnade, inrättning, och slutigen är det han, som infört den allmänna värnepligten. Alla hans sträfvanden gingo it på att återupprätta det utmattade och emlästade Preussen, och han tog djerft i sin jenst frisinnade ideer, för att med tillhjelp vf dem grundlägga Tysklands enhet. Den bekante sachsiske socialdemokraten Bebel, som i våras jemte sin vän Liebknecht på grund af sitt deltagande i Internationales agitationer blef dömd till 2 månaders fängelse, har i en ny process den 6 dennes blifvit dömd till 9 månaders fängelse på grund af majestätsbrott. Han har nemligen i en år 1871 hållen folkförsamling yttrat att kejsar Wilhelm i sin proklamation tiil tyska folket (den 9 Juli 1870) lofvat ett enigt och fritt Tyskland, men att han efter furstarnes vanliga sätt skamligt brutit sitt ord, ty ingen annan enhet och frihet hade upprättats än de, som finnas i kasernerna och tukthusen. Bebel sökte inför domstolen försvara sig med, att detta endast var en historisk anmärkning, samt att han endast anfört kejsar Wilhelm såsom ett exempel på den gamla erfarenheten, att furstarne i nödens stund lofva mera än de kunna hålla, hvilket för öfrigt äfven händer andra menniskor. Domstolen ville dock icke godkänna denna ursäkt. Bebel har på samma gång vlifvit dömd förlustig alla de rättigheter, som följa af hans val till riksdagen. Han har af denna anledning innan han började sitt fängelsestraff offentliggjort en skrifvelse till sina valmän, daterad Leipzig den 4 dennes, i hvilkewdet heter: Vänmner och medborgare! Detta slag är icke blott ämnadt att drabba mig utan äfven det parti, hvilket jag tillhör. Låtom oss visa, att detta slag endast är ett slag i luften. Jag framställer mig ånyo såsom eder kandidat. Om I hysen samma förtroende till mig som förut, så väljen mig ånyo. Varen förvissade om att dessa straffdomar icke skola böja mig. Fästning och fängelse äro icke de medel, som skola gifva mig en gynsammare uppfattning om vära ruttna förhållanden.