Aftonbladet – 15 juli 1872, sida 2

Frankrike, nemligen att den utländska kupationen småningom förminskas och att pgörelsen i händelse af behof kan uppjutas. Franska regeringen önskar dock ke att begagna sig af något uppskof och r blott af försigtighet velat försäkra sig rom, enär hon vill göra sitt yttersta för t så snart som möjligt betala hela suman till Tyskland. Den sympati och det ltagande, som invånarne i de ockuperade partementen kunna göra anspråk på, göra t till en bjudande pligt för regeringen t icke, så vidt möjligt är, afvakta de teriner, som Tyskland har gått in på. Omdets befrielse, hvilken alltid betraktats m vår hufvuduppgift, beror sålunda nu eslutande på Frankrikes kredit. Regerinen kan derför icke längre dröja med att gära nationalförsamlingens bemyndigande t upptaga ett Jån, som länge varit bebådt och rönt det bästa mottagande hos la Europas kapitalister. Ett lån på tre illiarder kan visserligen synas som ett ut nordentligt företag, i synnerhet när man inker på hvilka pröfningar landet genom-l: Att, och att det för två år sedan upp-: git ett lån på två milliarder. En oparsk undersökning af den finansiella silationen skulle emellertid visa, att man ed trygghet kan motse denna operaon, så ansenlig den också är. Under lopet af ett år ha en mängd skatter blifvit oterade, som i förening med dem, med vilka nationalförsamlingen för närvarande ysselsätter sig, utgöra en borgen för en verkg jemnvigt i budgeten för framtiden. Kaitalisterne skola derjemte finna en garanti i en omständigheten, att 200 millioner francs f skulden årligen komma att amorteras, ch denna amortering är fullkomligt säker, när den skall betäckas genom skatterna ch sålunda icke är beroende af mer eller indre ovissa eventualiteter. Härigenom kall Frankrike blifva i stånd att snart aförda sig sin skuld till banken. hvarefter morteringen skall uteslutande blifva riktad å de offentliga fonderna. Regeringen har öredragit att upptaga ett femprocentslån, när det mindre aflägsnar sig från pari än tt treprocents och derför gör återköpet nindre betungande. Subskribenterne skola fter den kurs, hvartill lånet utbjudes, få ex procent för sina penningar, och detta är betraktande af Frankrikes soliditet en så synsam placering, att kapitalisterne i alla änder redan täfla om att få del i lånet. Det ligger derjemte ytterligare en garanti ör kreditorerne i nationalförsamlingens förclaring om, att statsräntan icke skall drabvas af den skatt, som lägges på aktiebref och dylika värdepapper. Det kan icke vara något tvifvel underkastadt, att detta beslut skall göra de franska rentes eftersökta och 1töfva ett gynnsamt inflytande på Frankrikes penningmarknad. Man får för öfrigt icke förbise, att de årliga finansiella börlorna endast komma att ökas genom det belopp, som utgör skilnaden mellan den ränta, som betalas till Tyskland, och räntan till de nya kreditorerne i förening med omkostnaderna vid operationen. Denna förökning kommer emellertid att uppvägas af en ständigt stigande inkomst af de nya skatterna, som icke genast hafva gifvit allt, som de voro bestämda att gifva, men som för hvarje dag mera närma sig de berättigade förhoppningar, som anknötos vid deras införande. Af de varor, som betalas med ny, eller högre tull, infördes sålunda i sista ögonblicket oerhörda qvantiteter, som måste förtullas efter äldre föreskrifter. Dertill kommer slutligen, att regeringen och natio: nalförsamlingen med säkerhet kunna göra räkning på det franska folkets patriotism, som nyligen på ett så vackert sätt yttrade sig i den ifver och uppoffring, hvarmed den frivilliga subskriptionen omfattades. -Rege ringen var till sin sorg nödsakad att hålla sig främmande derför, enär det var klart. att afsigten — Frankrikes befrielse — icke kunde på det sätt uppnås; blott Frankrikes kredit är i stånd att öfvertaga de ofantliga bördor, som ett olyckligt krig lagt på dess skuldror. Nationen hade knappast hunnif blifva herre öfver sig sjelf, förr än hon, då förlidet år en subskription utfärdades, teck nade sig för ett vida större belopp än som begärdes. Hon skall säkert sätta en ära uti att äfven i årgifva regeringen medel att på skynda territoriets befrielse. Hvad de främ mande nationerna angår, hvilka följa oss med uppmärksamhet och se, att det lyckats oss at! på mindre tid än halftannat år genom gemen samma ansträngningar upprätta ordningen arbetet och krediten, så skola de, hvilka vets att fredens upprätthållande är vår största äregirighet, icke förhålla sig som likgiltigs eller sysslolösa åskådare af ett så stori skådespel som Frankrikes återupprättelse företer. De ega visshet om, att de kunn: placera sina kapital på ett fördelaktigt sätt och de sköla derför i förening med-oss be möda sig om att lösa den största uppgift som någonsin varit stäld på krediten. Om i fråga varande lån yttrar sig der bekante tyske nationalekonomen -Kolb så lunda: : Frankrike har visat en finansiel kraft som endast få hafva ansett möjlig. Trots de fruktänsvärda katastrofer, som hemsök detta land, åtnjuter det en kredit, som knap past någon stat på jorden, kanske med un dantag af Nordamerika, kan berömma sig af. Detta förvånande faktum beror väsent ligen derpå, att man i Frankrike icke vil veta af något deficit, utan hellre gör d oerhördaste ansträngningar. Redan i er tidpunkt, då en stor del af statens territo rium ännu var besatt af främmande trup per, bragte man till stånd jemnvigt mellar inkomster och utgifter. Detta är en förete else, som aldrig förut visat sig någonstä des under sädana omständigheter. Härut liocser nyckeln till att Frankrike har kun mA ee 2 fo —-———