Aftonbladet – 13 juli 1872, sida 3

BR the sammans 11,625 hästkrafter. . Staten egde samma år 104,5 mil jernvägar, med 102 1on I komotiver och enskilta bolag 59,5 mil jernvägar. Alla dessa rörelseverktyg måste drifvas med stenkol, dessutom användas stenkol vid alla våra gasverk och vid mångfaldiga fabriker, hvilka äro i saknad af vat ten såsom drifkraft. För att sålunda tillfredsställa alla dessa verks behof af sten kol importerades år 1870 af detta material 21,146,438 kub. fot förutom det som bröts vid Skånes stenkolsverk, och som utgjorde 1,754,083 kub.-fot. Sveriges import af kol hade då på tio år stigit med nästan 10,000,000 kub.-fot. Skulle man nu i Sverige sjelf I j kunna bryta om ej allt, så åtminstone en I god del af allt detta kol, är det lätt att -J inse, hvilken fördel det skulle vara såväl I för hela landet som för den enskilde, då naturligen sjelfva varan till följd af minI skad transport och dylikt måste blifva mycI ket billigare och sålunda en del af det kaI pital, som utgifves för inköp af stenkol, I I kunde besparas till annat bruk. KolåtgånI gen stiger dessutom årligen ganska betydIligt till följd af den mångfald af industriella och andra intättningar som uppstår, ång I båtarnes och jernvägarnes tillväxt o. s. v. Till följd häraf måste priset på stenkol ökas, loch kanske den dag ej är så långt aflägsen, då England, det land, hvarifrån vi nu hemta Iden allra största delen af de kol, vi begagna, ej vill sälja mera kol. Särdeles intressanta äro de uppgifter om England, hvilka författaren I sammanhang I härmed meddelar. År 1869 brötos der omkring 2,148,600,000 centner stenkol, och i år har man troligen brutit mycket mera. moe OM er os LL ve a Den ökade kolåtgången har emellertid föranledt Englands statsmän att låta verkställa flera och grundliga undersökningar öfver huru länge Englands tillgångar iden j. vägen skulle räcka. Mr Hull, en framstående geolog, har beräknat dessa tillgångar under vissa förbehåll, såsom att Amerikas kolfält började mera bearbetas och sålunda export derifrån till andra länder egde rum, att maskiner förbättrades, så att de förtärde mindre kol o. 8. v., till inemot 1000 år. Professor Jevons deremot antager, att Englands kolfält, om förbrukningen årligen ökas såsom nu, hvilket han på goda skäll. måste antaga, skola vara uttömda i senare hälften af nästa sekel, d. v. s. endast vara omkring 100 är ännu. Hvilkendera gränsen nu än må vara den rätta, finnes dock alltid en gräns, och det är derför icke omöjligt, att Englands lagstiftare en gång skola förbjuda export af kol, för att sålunda upp: skjuta och förhindra grufvornas uttömmande. Dessutom måste kolen komma att tilltaga i dyrbarhet, då de blifva dyrare avt bryta ju djupare ned man kommer i lagren. Osäkert är äfven, till huru stort djup man kan fortsätta brytningen. Att man icke kan nedgå längre än till 4000 fot, är nästan bevisadt, men om man verkligen kan gå så långt återstår att se. Hittills har man ej brutit stenkol från större djup än 2500 fot. Amerikas kolförråd äro visserligen att anse nästan såsom outtömligay; men den långa transporten öfver Atlantiska hafvet måste utan tvifvel höja deras pris, så att de för oss blifva alltför dyrbara. Tager man -nu alla dessa omständigheter i betraktande — yttrar förf. — så inses lätt den ofantliga betydelsen af så pass rika kolför råd, som de skånska äro. Vidare påpekar han den omständigheten, att i England till verkas det mesta, man kunde nästan säga allt jern med tillhjelp af stenkol. Detta har icke ännu blifvit plägsed hos oss, emedan våra skogar hittills förmått lemna tillräckligt af kol för vår jernhandtering och man dessutom hyst en viss obenägenhet att dertill använda stenkol eller cokes, på den grund att jernmalmen efter smältning med stenkol icke lemnar ett så fullgodt jern söm efter smältning med träkol; men detta beror till största delen derpå att stenkolen innehälla svafvel, hvilket gör jernet skört att smida. Förbättrade metoder skola dock troligen fullkomligt afhjelpa denna olägenhet, och då jernhandteringen i vår tid synes vilja antaga proportioner så stora, att våra skogar, utan att inom kort fullkomligen ödeläggas, icke dertill kunna lemna den tillbörliga mängden kol, hafva stenkolen sålunda äfven deruti en stor betydelse för vårt land. I synnerhet äro, enligt hvad förf. framhåller, de skånska kolen utmärkta i detta afseende, alldenstund de, efter allt hvad man hittills känner, endast innehålla spår till, eller nästan intet svafvel. Men, torde någon invända, äro de svenska kolen i öfrigt lika goda som de engelska? I öfverensstämmelse med hvad flera, praktiskt utförda försök bevisa, kan denna fråga enligt författarens åsigt jakande besvaras, Man har gjort försök att bereda lysgas af kol från Wallåkra och funnit dem lemna lika god produkt som de engelska. Skånska kol hafva försökts såväl på statens som enskilda jernvägar och befunnits vara af god beskaffenhet. De lemna visserligen något mindre värme än de bästa engelska, men angripa pannor och rostjern mindre till följd af sin ringa svafvelhalt, Intendenten vid statens jernvägar hr N. F. Frykholm säger i ett utlåtande af den 14 Juni 1870: användandet af Billesholmsg kol har å snäll tågs och blandade tågs lokomotiv i 3:dje trafikdistriktet nu upphört endast af den ORSAkOm, att grufegarne inställt levereringen af kol. Blaud häftets öfriga innehåll, för hvilket utrymmet nekar oss nöjet att närmare redogöra, framhålla vi en historisk uppsats af W. E. Svedelius om Norge (ej afslutad i detta häfte) samt en framställning om växtnäringsämnenas förhällande i jorden och till de odlade växterna, af C. E. Bergstrand. Råefornwe penitentiaire. Apergu sur la legislation penale et les Etablissemenis pånitentiaires en Suede par G. Fr. Almqvist. — Reforme penitentiaire. Reponse du royaume de Suede au questionnaire du congres international de Londres. Stockholm, Norstedt, 1872. Den senare af de tvenne här ofvan namngifna, sammanhäftade skrifterna, äfvenledes undertecknad af generaldirektör Almqvist (30 sidd. 8:0), innehåller de å vårt lands värnar till dan i härjian af danna månad i