Aftonbladet – 13 juli 1872, sida 2

ång och liflig debatt uppstod inom nationalförsamlingen rörande lagligheten af denna tillåtelse. Komitens förfaringssätt gillades emellertid af en ansenlig majoritet, bestäående af venstern samt högra och venstra centern, Vi ha förut omnämnt den seger de-libe: rale vunnit vid kommuvalvalen i Belgien, en seger; så mycket märkligare som det klerikala partiet kort förut segrat både vid valen till deputeradekammaren och vid provinsrådsvalen. — I provinsråden fingo de nemligen öfvervigten, och i deputeradekammaren ökades deras majoritet med tre röster. Vid kommunalvalen deremot ledo de ett,afgö rande nederlag, i synnerhet i de stora städerna Bruxelles och Antwerpen. Att de kyrkligt politiska meningsskiljaktigheterhå göra sig gällande i frågor af så lokal natur som kommunalval, derpå har man flere föregående exempel i Belgiens historia. Philip II:s blodiga herravälde, Josef II:s hänsynslöst reformerande regering, franska revolutionens och kejsardömets stormar — alla dessa tilldragelser ha påtryckt landets befolkning sin prägel. Derigenom ha dessa motsatser uppstått, hvilka icke endast genomtränga alla landets politiska förhållanden, utan äfven utan undantag bestämma karakteren af alla dess rörelser. De klerikala tidningarna, som naturligtvis äro myc ket missnöjda med den utgång kommunalvalen fått, gifva den reformerade vallagen skulden derför. Den förändrade census har icke utöfvat något synnerligt inflytande på sammansättningen af valmanskårerna för provinsialråden, men så mycket större på kommunalvalen. Den nya vallagen fastställer nemligen för kommunalvalmännens första klass endast en census af 20 francs i direkta skatter, och för den andra klassen 10 francs. Den häraf betingade ansenliga utvidgningen af valrätten tyckes företrädesvis ha kommit det liberala partiet till godo. Census för valrätten till deputeradekammaren är deremot 42 francs. I några städer har sålunda vid kommunalvalen hela den liI berala vallistan gått igenom t. ex.i Bruxel les; i andra, t. ex. i Antwerpen, Löwen och Dinant, har det liberala partiet åtminstone uppnått en betydlig pluralitet. Man hoppas på den liberala sidan, att denna utgång skall komma att utöfva någon inverkan äf ven på nästa val till deputeradekammaren.