Aftonbladet – 13 juli 1872, sida 2

Denna budget för 1873 eger ett speielt och mycket stort intresse. Från enna budget kommer en ny finansiel tidsIder i Frankrike att datera sig. Vid uppörandet af budgeten för 1871 och äfven i en för 1872 var skyndsamhet nödvändig; nissbruk förbigingos, reformer uppskötos ch alla ekonomiska frågor lemnades öppna ill följande år. I budgeten för 1873 måste nan taga i tu med dessa saker; annars kulle man ha låtit tillfället dertill ännu en sång gå sig ur händerna. Regeringen tyces ha ryggat tillbaka för denna pligt, ty i tället för att föreslå någon minskning i itgifterna, vill hon öka dem; Vi mötanem igen icke endast en tillökning af omkring 30 millioner i krigsbudgeten, utan äfven i västan alla förvaltnivgsgrenarne, i synnerwet inom inrikesoch finansförvaltningen. stället för att förlusten af två provinser borde ha föranledt en minskning af utgif terna, tyckes den tvärtom ha ökat dem. antalet embetsmän, långt ifrån att minskas, tillväxer och de summor, som utgå till aflöningar, mångdubblas. Hvad de skattskyl dige betala till staten i form af skatt återtaga de med andra handen i form af lån. Dä Pouyer Quertier var finansminister, skröt han en gång i nationalförsamlingen öfver att han hade under sig 80,000 embetsmän. Alla de andra ministrarne ha under sig dylika armåer af embetsmän och i samma proportion. Totalsumman säges uppgå till 500,000 och är ännu i stigande. Det är otroligt att en sådan embetsmannahär kan vara nödvändig för en god förvaltning af statsangelägenheterna. Inom rättsadministrationen finnas för närvarande 11.000 af lönade domare af alla slag. I allmänhet äro lönerna små — det är sannt — men det vore bättre om de ökades och tjenstemännens antal minskades. Lagskipningen skulle icke gå sämre, om i stället för 11,000 domare endast funnes 3000, förutsatt att de icke i likhet med vissa provinsembetsmän reducerade sig till vilkor, som närma sig tiggarens. Men man har icke åtnöjt sig med att mångfaldiga dej civile embetsmännens antal. En stor tillväxt har äfven egt rum: i antalet militäre pensionsinnehafvare. Genom utströende till höger och venster af kors och medaljer har hederslegionen onödigtvis uppsvält till stora dimensioner. Alla dessa dekorationer, som utdelats utan urskilning för föregifna militäriska förtjenster, berättiga mottagarne till pensioner, såsom förhällandet är med alla desse elegante unge män, som lyste inom generalstaberna och uppfyllde reservplatserna, och som nu äro en börda för statens finanser. Detskall en dag blifva nödvändigt att företaga en revision af dessa pensioner, likasom man gjort med militära befordringar. Det har hundra gånger blifvit upprepadt. att det skulle ha varit lätt att efter ett olyckligt krig införa sparsamhet i den wilitära administrationen, att det åtminstone skulle ha varit på sin plats att icke öka utgifterna för densamma. Det var ett gyn samt tillfälle för regeringen att befria administrationen inom departementen från onyttige embetsmän, att göra sig af med underprefekter, prefekturråd och hela denna svärm af uppbördsmän och skatteindrifvare, som på ena eller andra sättet konsumera 250 millioner af statens fonder och transportera sina skulder på statens bank. Om blottregeringen velat det och nationalförsamlingen haft mod att handla, skulle de 200 millioner tilläggsbevillning, som finansministern nu begär, icke ha behöfts och en ansenlig summa hade kunnat besparas för statsskuldens minskande på samma gång man kunnat ätergifva omkring 60 å 80,000 nu i statens tjenst anstälde personer åt oberoendet och ett nyttigt användende af deras gåfvor. Europa skulle ha helsat ett sådant manligt beslut med bifall och skulle deruti ha -sett en yttring af verklig pånyttfödelse och en viss garanti för det kapital, som det förIskjutit till fravska områdets befrielse, Hvem vet i sjelfva verket om icke Tyskland, för att uppmuntra en politik, af hvilI ken det skulle ha dragit fördel, skulle ha Islagit af något på de stränga fordringarna i Frankfort? I hvad fall som helst synes Idet vara nödvändigt, att före afslutandet af lett lån på 3200 millioner utgifter och inI komster bringas i jemnvigt med hvarandra och budgeten för 1873 voteras. Kapitali sternes förtroende vinnes lättast till detta Åpris. Såsom telegrafen redan meddelat, framlade franska finansministern den 8 dennes för nationalförsamlingen ett lagförslag, geInom hvilket regeringen skulle bemyndigas -Jatt upptaga ett län på tre milliarder till 5 procent ränta. Andra artikeln i lagförslaget bemyndigar derjemte finansministern att upptaga ett lån till fem procent .Iför att fullgöra de redan förfallna betal-Iningarna för 1872 och 1873 samt för att I betäcka alla omkostnaderna för tre milliarderslånet. Tredje artikeln föreskrifver att. till betryggande af de tre milliardernas inbetalande till Tyskland vid de bestämda ti derna, skall finansministern afsluta enskilda öfverenskommielser med franska banken och andra finansiella institutioner, genom hvilka lånet kan lättare realiseras och föratbetalningar underlättas. Den komite, som af franska national församlingen blifvit tillsatt, för att af gifva yttrande om nationalförsvarsregeringens handlingar, har samtyckt till general Cisseys af oss förut omnämnda anhållan att Jåta den krigsrätt, som skall fälla dom i mar skalk Bazaines sak, taga del af de i komi