Aftonbladet – 11 juli 1872, sida 3

heten, denna för tidiga insenescens? V svara utan tvekan: från hjernans misshand ling under dess utvecklingsperiod. Går man vidare, skall man finna, att föge bättre står det till med minnet vid utträde ur skolan, detta minne, som man så äflats med att uppöfva såsom detheter. Genom den trägna nötningen hafva en hel hop sa ker visserligen blifvit grundligt och nästar mekaniskt neddrifna i minnet, men deremo förloras lätt allt det nya som tillkommer Den lifliga plastiska receptiviteten har gåt förlorad under nötningen, och hon återkom mer aldrig mer. Vi hafva hört förestån dare för tillämpningsskolor högt beklag: sig öfver att ibland nödgas emottaga stu denter bland sina elever, ty i regeln förmå dessa ej att följa med de öfrige, hvilkas minne blifvit mindre uppöfvadt. Återiger samma faktum, slöhet och oförmåga såsom följder af intellektuel misshandling. Vända vi oss till andra områden inom själslifvet, så finna vi likartade förändrin gar; viljekraften, själsstyrkan, den morali ska rättskänslan, lynnet, allt visar samma spår af svaghet i utvecklingen. Verkligt starka, fullt utbildade karakterer förekomma nästan numera icke; de tillhöra en förfluten tid, då man äflades mindre att förstöra hvad Gud har skapat högst och herrligast på jorden. Hvad den ännu alltjemnt pågående för. störelseprocessen kostar vårt folk uti intel ligens och i moralisk kraft, det förmår in gen mensklig tanke att beräkna, men nog kan det vara tid att en gräns sättes för eländet. Må dock ingen dåra sig med den förhoppningen att någon bättring kan vara att förvänta från det nu herrskande systemets målsmän. Detta vore nästan detsamma som att vänta en reformation af ett påfligt koncilium. Reducerad till sina verkliga dimensioner, är frågan i öfrigt endast att anse såsom en enkel rättsfråga, nemligen den, huruvida föräldrar och målsmän i vårt land skola vara berättigade eller icke att vid statens läroverk erhålla undervisning för sina barn och pupiller i de läroämnen de sjelfva önska, utan att barnen af skolstyrelserna skola tvingas att derjemte emottaga undervisning i alla öfriga skolämnen, för hvilka de hvarken hafva tid, håg eller krafter. G. EK. —