Aftonbladet – 11 juli 1872, sida 2

inna ernås genom utvandring. Så berättas t. ex. nyligen, att kejsar Wilhelm inpt ofantliga landsträckor i Amerika för t utdela dem bland sina behöfvande unrsåter, ja det hette till och med, att en ins af det kejserliga hofvet (man nämnde ins Friederich Karl) skulle fara öfver dit r att inrätta allt på bästa sätt för utwmdrarne. Man ser häraf, huru milliarrna af den franska krigskostnadsskadesättningen spöka i hufvudet på den tyska ndtbefolkningen. Menige man i Tyskland ww svårt att göra sig förtrogen med den unken, att han icke skall få någonting af en oerhörda summa kejsar Wilhelm med ans bistånd utpressat af Frankrike. Reeringen vederlägger officielt dessa rykten Reichsanzeiger och Provinzialcorresponenz, men för hvarje rykte, som man lyckas v avt försvinna, uppstå två nya. De ekoomiska förhållandena i Tyskland ha säkergen mycket inflytande på den tilltagande sten för utvandring, men äfven de politika ha sin stora betydelse; det tyska folket, om så länge svärmat för enheten, ser med örfäran huru idealet blifvit förverkligadt ch begagnar med begärlighet hvarje tillälle att vända det nya riketryggen. Detta ramhölls från amerikansk sida vid en stor est, som egde rum i Paris den 4 Juli, årsdaagen af Förenta Staternas sjelfständighetsörklaring. Vid den skål ordföranden, amerianaren Cowden, utbragte för Frankrike ridrörde han i förbigående den starka utvandringen från Tyskland till Förenta Staerna, och han förklarade denna företeelse sålunda, att tyskarne vilja undandraga sig n militärdynastis fruktansvärda spira, Times för den 5 dennes meddelar ett längre ref från Paris om det förestående stora statslånet. Korrespondenten tror, att det skall bli utbjudet till samma pris som det förra (den 27 Juni 1871) d. v. s. till 82 franes 50 centimes, hvilket med beräkning af diskonto o. s. v. kommer att svara mot ett verkligt pris af omkring 80 francs eller rundligen 6 procents ränta för de subskriberade summorna. När vi jemföra priset på rentes före kriget, säges vidare i brefvet, med deras nuvarande kurs, framställer sig ofrivilligt den frågan, huru stor förlust Frankrike i det hela lidit genom kriget, och hvilken förändring Frankrikes offentliga kredit derigenom undergått. När vi vid denna beräkning taga hänsyn till förlusten af tvenne provinser, förminskning af produktionen, bankrutterna, lånen före och un der kriget, krigsomkostnaderna till Preussen, förlusterna genom att underhålla den utländska ockupationsarmen och dertill lägga hvad kommunen kostade Frankrike genom sina eldsvådor och andra ödeläggelser, kan man säkert utan öfverdrift anslå den förlust Frankrike kommer att lida från krigets början till territoriets eventuella, fullständiga utrymning till en summa af 20 milliarder francs. Så oerhörda förluster under en så kort tid kunna tillräckligt förklara det faktum, att rentes hafva fallit så betydligt, sedan kejsardömet föll, och man kan påstå, att de utan tvifvel skulle sjunkit ännu mer i hvarje annat land än Frankrike, som äri besittning af en ytterst sällsynt energi, spänstighet och lifskraft. Korrespondenten tillägger, att kursen på lånet 1871 troligen skall blifva starkt tryckt genom det nya lånet, men det är en lycka för Frankrike, att kapitalen på senare tiden åter börjat vända sig från enskilda aktieföretag till statspapper, hvilka nu eftersträfvas lika be gärligt som man förr sökte skilja sig från dem. I Italien förbereder man sig på en häf. tig strid i anledning af de förestående parla mentsvalen. Påfven har yttrat till en de putation af staden Roms presterskap, som han mottog den 2 dennes, att presterne borde uppmana de troende katolikerne at deltaga både i parlamentsvalen och munici palvalen för att derigenom förskaffa sig inflytande på de politiska angelägenhe terna, och att det mål man härvid för nämligast måste hafva för ögonen var pre sterskapets uteslutande rättighet att leds ungdomens uppfostran och undervisning En dylik uppmaning har erkebiskopen i Neapel ställt till sina underlydande prester Man vet, att redan år 1859 den heliga sto len anbefalt de troende katolikerne i Italien att helt och hållet afhålla sig från valen I fråga varande uppfordringar visa, at den nu i detta hänseende kommer attintag: en annan hällning, och häruti ligger för de liberale ett gif akt att vid de förestående valen vara på sin post och icke låta ultra mantanerne på parlamentarisk väg återvinn: den terräng de förlorat. Hvad frågan on undervisningen beträffar, kan man lätt ins hvilken vigt presterskapet måste fästa vid den samma. Den ministeriella tidningen Opini one meddelar, att i Rom för ögonblicket fin He 19,000 barn, hvilka undervisas af and ge. Den senaste vändningen i A labamafrå gan, som tyckes vara likbetydande med den sammas lösning, har i hög grad bidragi till att stärka ministåren Gladstone: ställning, Lagen om sluten omröstning som remitterades till underhuset med af öf verhuset vidtagna förändringar, har blivi nästan oförändrad återsäpd ca ministeren förutvarande majoritet af omkring 100 rö ster I underhuset, hvilken under en tid be tydligt sammansmälte, tyckes nn, efter d sista omröstningarna att döma, hafva stigi till sin ursprungliga storlek. Hvad son i icke oväsentlig mån bidrager att stärk: förtroendet till det gladstoneska kabinettet jär det utomordentligt glänsande finanstill ståndet. Jngland — säges i ett bref frår ondan af den 2 dennes till en tvsk tid