Aftonbladet – 10 juli 1872, sida 2

STUCKHOLM den 10 Juli. Reformer i den norska kriminallagen. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 1 Juli. Då den norska kriminallagen af den 40 Augusti 1842 erhöll kongl. ff. don. fick vårt land derigenom ettsverk som. had framgått ur året hr 128 hisigi a ade: vär? ..v8l8 arbete och sig innefatft YElaefilla resnltater såväl af grundliga riminalstudier som af stor erfarenhet och praktisk skicklighet. Den lyckliga följden häraf. har varit, att den i mer än ett fjerdedels århundrade har visat sig. tillfredsställande, och att man till och med nu, då trågan om en partiel revision af densamma har blifvit väckt, villigt erkänner, att 1842 ärs kriminallag är ett så väl öfverlagdt, grundligt och i det Väsentliga lyckadt-lagstiftningsarbete, att de förändringar, som antingen af vunnen erfarenhet eller af tidens framåtskridande kultur och humanitet kunna kräfvas, skola visa sig hufvudsakligen blott angå enstaka föreskrifter och. i synnerhet enstaka straffstadganden, under det att 1agens mer allmänna grundsatser fortfarande i allt väsentligt äro tillfredsställande. Anledningen, att en revision af kriminallagen nu har kommit å bare och sannolikt om icke lång tid-skallintaga en vigtig plats bland frågorna för dagen, gafs redan för ett par år sedan genom en af storthinget till regeringen inlemnad begäran att taga i öfvervägande, huruvida begagnandet af dödsstraff, si det nu är stadgadt i den borgerliga strafflagstiftningen, kunde dels upphöra, dels inskränkas. Under de rådplägningar, som häraf föranleddes, fattade justitiedepartementet planen att på samma gäng förbereda en förändring af flere andra i samband dermed: stående:delar af kriminallagen, hvaraf följden då blef ett för innevarande års storthing framlagdt. regeringsförslag. Detta, som hänvisades till-storthingets justitieutskott till vanligt utlåtande, kom dock icke då tillafgörande. Utskottet genomgick det likväl och afgaf derom ett utförligt betänkande, hvilket dock först i dessa dagar har blifvit framlagdt;för allmänheten, sedan utskottets ordförande, advokaten Richter, efter storthingets upplösning afslutat redaktionen af detsamma. Utskottet har väl närmast och företrädesvis hållit sig till de af-regeringen behandlade delarne, men det har derjemte angifvit flere punkter, till hvilka revisionen likaledes antogs böra sträcka sig, och antydt, hvari denna skulle bestå, förbehållånde sig att i händelse af storthingets bifall framdeles få afgifva ett kontinuationsbetänkande. De af regeringen. föreslagna förändringarna fördela sig i fyra särskilda grupper, nemligen: mildringar i de nu gällande straffsätserna; intagande i strafflagen af handlingar, som. förut. varit ..derifrån uteslutna; kodifikation af sådana stadganden på straffrättens område, som ha blifvit antagna, sedan 1842 års lag emanerade; samt nägra förändringar i reglorna om åtalet. Det är isynnerhet den första af dessa grupper, som torde kunna påräkna det största: intresset äfven utanför vårt lands gränser oc för hvilken jag derför törst skall tillåta mig att redogöra i största möjliga korthet. Det mål, som regeringen här har upp: ställt för sig, har hon, förutom genom direkt reduktion i icke få af. de genom särskilda straffstadgauden bestämda straff, sökt uppbå genom att förhöja gränsen förstraffarbete på viss tid från 12 till 15 år, så att det mellanliggande spatium utgör straffarbete i första graden, hvilken terminologi i den hittills gällande lagtexten döremot Ve: