Aftonbladet – 9 juli 1872, sida 3

— En lurad mickel. Den 27 sistl. Juni timade på Fåstorps frälseegendom, Gerdhems soc ed i Väne härad af Elfsborgs län, följande häns else: Då en stor och vacker tupp förenämnde dags mörgon som vanligt helsade dagens ankomst med sina friska toner, hade han bland andra åhörare äfven en mickel, hvilken så tjusades af hans sång, att han beslöt sätta sig i besittning af sångaren, Beslut och handling voro ett — den ståtlige sultanen låg snart ömkligen fängslad mellan mickels käftar. Denne senare -satte till bens-med sin fånge och ärnade troligtvis att tillsammans med honom i någon undangömd vrå njuta af en läcker frukost, tillkommen genom fångens sjelfuppoffring. Ödet ville dock annorlunda. Då mickel längs en gärdesgård flydde, kom han att oförmodadt stöta på en liten brunn, hvilken var betäckt med bräder, i hvilkas midt var en temligen trång öppning. Mot sin vilja steg han ned genom denna oci kom att tillsammans med sin fånge i källans våg sluta sitt troligtvis vexlingsrika lif. Båda beofvos i samma hög. Händelsen inskärper ånyo en lärdomen: Den som vill gräfva en grop åt andra, faller sjelf deri. (Tidn. för Wenersb. stad och län.)