Aftonbladet – 6 juli 1872, sida 2

STOCKHOLM den 6 Juli. Här nedan meddelas en af Stockholms skarpskytteförenings styrelse utfärdad uppmaning, att med penningebidrag understödja föreningen, som nu ser sina ekonomiska tillgångar uttömda, medan de nödvändiga utgifterna mångdubbelt öfverstiga de årliga inkomsterna. För detta vädjande till dem, som förstå att uppskatta den frivilliga folkbeväpningens fosterländska vigt, har visserligen vår hufvudstads. skarpskytteförening ett bättre stöd, än något förord för en ännu opröfvad sak skulle kunna innebära, nemligen en redan mångårig, allmänt känd och högt uppburen verksamhet; men vi tro oss icke derför böra underlåta att på den underhand spridda inbjudningen till teckning för ett allmännyttigt, patriotiskt ändamål fästa en allmännare uppmärksamhet, helst som detta gifver oss en osökt anled ning att framhålla några allmänna synpunk. ter för bedömande af skarpskytterörelsens betydelse och uppgift. ö Man må hysa hvilka meningar som helst om den framtid, som väntar denna rörelse i dess nuvarande form, derom torde man dock vid något eftersinnande lätt blifva ense, att den Både hittills, under de nu tillryggalagda tolf åren, haft att fylla och fyllt en bety. delsefull kallelse, och att den åtminstone icke ännu kan undvaras. . Vi skola härvid ej öfverdrifva föreställningen om den-direkta tillökning i landets försvarskraft vid ett krigsutbrott, som den frivilliga folkbeväpningen kan erbjuda, utan blott göra den fak tiska erinran, att skarpskytteföreningarna i riket vid detta års början, enligt K.: M:ts berättelse till sistlidne riksdag, räknade 30,793 aktiva medlemmar, samt att vår krigs styrelse, som bäst lärer vara i tillfälle att bedöma värdet af detta tillskottivårt lands förmåga att värna sitt oberoende, enligt hvad de af K. M:t årligen frafalagda armåbudge ter utvisa, visserligen icke ringaktar denna fyllnad i vårt bristfälliga försvarsväsende eller anser den oväsentlig eller öfverflödig. Hvad vi deremot med fullt skäl tro oss kunna vida mer betona, detär den intlytelse, som skarpskytterörelsen utöfvat till. väckande af den nationella andan och till förberedande af en verklig, obligatorisk folkbeväpning, Den var i sin början lik ett häftigt upp vaknahde ur en säkerhetssömn; den har se dermera under sin fortgång mer och mer lå tit öfvertygelsen mogna om den trängande vigten af vårt försvarsväsendes grundliga ombildning och utveckling. Må man något erinra sig kontrasten mellan åsigter och åt gärder nu samt under den närmaste tiden före den frivilliga folkbeväpningens begynnelse! I borgarståndets plenum den 12 November 1862 meddelade en af Gefle stads representanter, att redan för 12 å 15 år sedan ingick ett der bildadt skyttegille med en underdånig begäran att: få tullfritt införskaffa gevär från England. Detta nekade man, hvilket visar, att man under dä varande förhållanden icke ville lemna samma understöd, som nu är att påräkna. Se der en tidsbild af sorglöshet, som nu ej mera finnes, och af bristande blick. för en folklig impuls, som var värd att mötas med annat än likgiltighet. Men, för att ej gå så långt tillbaka, förtjenar det väl att ihågkommas, hurusom det var mot bondestån dets, mot -de nio tiondedelarnes protest, som å 1859—1860årens riksdag de beslut fattades, hvarigenom beväringsexercisen blef utsträckt till tretio dagar. Först i år har representationen, genom sitt beslut om upphörande af lega och friköp, tagit ett principielt vigtigt steg på vägen till den allmänna, lagstadgade folkbeväpningens mål, Och mellan dessa tvenne data ligga den frivilliga folkbeväpningens hittills tillryggalagda tolf år. Vi tro oss ega rätt att säga, att hon väsentligen frambragt den omskapning af det allmänna tänkesättet rörande vårt försvar, som, under all ännu: beklagigtvis rådande meningsyskiljaktighet omsätt