tt cirkulär af den 4 Augusti. Regerin en anser, att det hvarken är nödvändigt ler lämpligt att vidtaga några åtgärder 1 frihetens skyddande, enär hon anser tt friheten har sitt skydd i sig sjelf. Anående carlistupproret förklarar Zorilla, att egeringen, understödd af armens och flotans orubbliga trohet och med tillhjelp af ilisen, energiskt skall bekämpa detsamma. ;esvarande de konservatives anfall, hvilka lskrifva de radikale anarkiska idger och laner och mot den allmänna freden, samällsordningen, egendomen och familjlifvet endtliga afsigter, förklarar Zorilla att miisteren skall styra i enlighet med konstiutionen — hvarken mer eller mindre, Han llkännagifver, att juryinstitutionen oförröjligen kommer att införas, att konskripionen kommer att upphäfvas och att ar6n och flottan skola reorganiseras på en asis, som skall göra dem till verkliga naionella institutioner. Ministåren kommer tt bekämpa den religiösa ofördragsamheten ch att häfda en allmän samvetsfrihet. En ynnerlig omsorg kommer att egnas åt den ritiska finansiella ställningen. Regeringen :ommer att föreslå utvägar till minskande f utgifterna och till ökande af inkomterna, på det att budgeten må kunna grunas på en fast basis. Med afseende på den fantliga skuld, som trycker skattkammaen, skall regeringen, såsom rättvisa och illighet fordra, respektera fordringsegares heliga rättigheter och skall handla i fverensstämmelse med dem i de frågor, varuti de äro särskildt intresserade. Men ramför allt önskar regeringen att krossa pproret på Cuba och att till hvarje pris rygga områdets integritet, likvisst utan att ör vinnandet af detta mål göra några konessioner, som .äro motbjudande för fosterandskärleken och spansk heder. När insurektionen blifvit undertryckt, skall regerinsen gifva kolonierna den konstitution och le reformer, som blifvit dem lofvade. Rö: ande associationsfriheten säger cirkuläret: Regeringen kan icke uppträda mot statskonomiska och politiska system, äfven om le äro stridande mot hennes egna åsigter, ler vidtaga lagliga mått och steg mot på lessa system grundade associationer, så länge le hålla sig inom de af strafflagen utstakade gränserna; men ministeren skall underrycka hvarje genom konkreta handlingar ittryckt försök att upphäfva de bestående nstitutionerna, att våldföra den individuella riheten eller att ställa hinder i vägen för ett fritt utöfvande af de konstitutionella rättigheterna. Under det franska nationalförsamlingens höger och dess organer inom pressen äro på det högsta förbittrade mot Thiers för hans uppträdande mot högerns delegerade, vinner hans handlingssätt stort bifall i departementen. Sålunda har municipalrådet i Nantes antagit en adress till republikens president, uti hvilken det säges: Såsom vänner af republiken och af arbete, ordning och offentlig frihet, tro vi likasom ni, hr president, att blott den republikanska statsformen kan göra ett slut på Frankrikes olyckor och befria det från främlingarne, Vi uttala vårt beklagande och ogillande af en demonstration, som var egnad att kompromettera de vunna resultaten. På den republikanska och nationella ståndpunkt, hvarpå ni stält er, kan ni med säkerhet tita på hvarje franskt och fosterländskt njertas bistånd och sympati. Äfven från åtskilliga städer i södra Frankrike akola dylika förtroendeadresser hafva ingått till Thiers. Icke desto mindre påstå de konservativa tidningarna, att den allmänna meningen i landet är uppbragt öfver presidentens sträfvande att ställa sig in med det radikala partiet, samt att det är högerns pligt att dagligen varna mot den afgrund, som skall öppna sig för Frankrike, om det icke i tid vänder om från den förderfiiga väg, som det nu tyckes färdigt att beträda, I öfver ensstämmelse härmed skall högern ha beslutit att begära, att det permanenta utskottet, hvilket under parlamentferier brukar vaka öfver församlingens intressen, skall fördubblas. Genom att fordra medlemmarnes ökande från tjugufem till femtio skall högern tillkännagifva, att den hyser fruktan för en eller annan kupp från Thiers sida (t. ex. församlingens godtyckliga förflyttande från Versailles till Paris eller dess upplösning) och att den anser situationen så betänklig, att ett större antal väktare behöfves, Högerns olika partier ha också haft i sinne att utfärda ett gemensamt manifest till nationen, men ha sedermera upp gifvit denna plan som opraktisk, hvarför lemonstrationen kom att inskränka sig tilk Broglies skrifvelse, för hvilken vi i går relogjörde, Saint-Marc-Girardin, som var en af de delegerade i högerns deputation till Thiers, har på grund af den fiendtliga hållning, som Journal des Debats antagit mot nationalförsamlingen efter det bekanta samtalet, tillskrifvit hufvudredaktören af nämnda tidning ett bref, bvaruti han tilikännagifver, att han icke längre kommer att skrifva i Dåvats. Äfven Fugåne Dufeuille och Auguste 1e0, hvars redogörelser för nationalförsamingens förhandlingar ansågos för verkliga nästerverk och åtnjöto samma förtroende om de officiella referaten, hafva utgått ur idningens redaktion, Lemoinnes utmärkta jenna och den ökade popularitet, hvilken ;enom den nu skedda omkastningen sannoikt kommer tidningen till del, torde dock ulikomligt uppväga dess förlaster. Debats ör den 27 förliden månad innehåller en arikel af Lemoinne, uti hvilken han förkla. ar, att uti nationalförsamlingen icke finn ag ågon majoritet, som är i stånd att bj!qa en egering. Iemoiano säger, att Ttiers är mistlis undar näprvaranda nal RES OS