Aftonbladet – 1 juli 1872, sida 3

De sutto tysta ett ögonblick och sågo på hvarandra. Williams sade slutligen: Nå, huru går det då med Secunderabadsaffären och Ellores sedan? Det vet jag inte! Uppgjorda affärer förmodar jag! Känner Salisbury till dem? Troligen! Det gör säkert hela Indien. Treherne har väl utgifvit sig för att vara omvänd. Och det är han väl också!s Men tonen i hans ord var tillräckligt satirisk för att bevisa hans motsatta åsigt. Hurudan flicka är hon? frågade han. Mycket vacker och oskuldsfull, fullkomligt en lady! Hon och systern kommo hit it på samma gång som jag. Hvarför tog inte du den ena, Cameron ? Det var en nästan genant fråga för Cameron, som verkligen gjort ett misslyckadt försök, men han svarade utan allt bryderi: Åh, hvarje vacker qvinna kan inte vara i ens smak. Treherne förälskade sig genast och blef förlofvad på Malta. Jag afundas henne inte, stackars flicka. Hon kommer inte att dansa på rosor. Skall du med på bröllopet? Ja, jag är bjuden och har intet giltigt skäl att neka, ehuru jag afskyr den sortens tillställningar. Vigseln blir klockan elfva i katedralen. Kom med, Williams, sedan du tagit dig ett bad. Jag förmodar du tagit din uniform med dig? Hon är den vackraste flicka Madras haft att uppvisa på långe liga tider och det blir kanske inte något lämpligare tillfälle för dig att få se henne. En måttlig glädje, då hon offrar sig sjelf för ett sådant odjur som Treherne. Skamlöst! Hvad tänkte gamle Salisbury på, som samtyckte ? Ja, det är för gent att ändra nu, Wil