Aftonbladet – 28 juni 1872, sida 2

Såsom vi förut omnämnt, har tyska riksdagen den 19 dennes afslutat sin ordinarie session i år. Som under denna session flere frågor af stor vigt blifvit behandlade och afgjorda, men vi i allmänhet endast i förbigående varit i tillfälle att vidröra dem, vilja vi nu lemna en utförligare öfversigt af hvad som under densamma blifvit uträttadt. Finanslagen spelar, såsom bekant är, ingen stor roll vid denna riksdag, emedan bestämmandet af utgifterna för hären ännu är undandraget den skattebeviljande myndigheten och en rund summa öfverlemnad åt krigsstyrelsen. Dock var riksdagen icke alldeles oberörd af finansiella frågor. Dels framlade regeringen ett förslag om införandet af en bryggeriafgift i Nordtyskland i likhet med hvad som eger rum i de sydtyska staterna, hvilket förslag antogs, dels framlades privata förslag om afskaffande eller nedsättning af saltskatten, som nu inbringar 12 millioner thaler, hvilka dock förkastades, emedan Bismarck och Delbriick framhöllo, att regeringarna icke kunna afstå från dessa 12 millioner utan ersättning i inkomster på annat håll. Vidare skulle beslut fattas om fördelningen af den franska krigskostnadsskadeersättningen för så vida den icke ätgått till att betäcka staternas krigsutgifter eller utbetala ersättning för af kriget härrörande förluster. Sålunda anslogos 2 millioner till de tyskar, som blifvit förvisade från Frankrike, 6 millioner till skeppredare, 4 millioner till understöd åt uppbådade landtvärnsmän samt 17 millioner för egentlig krigsskada, förorsakad af de tyska härarne i de nyvunna provinserna Elsass och Lothringen. Dessutom beslöts det redan förlidet år att grundlägga en riksfond på 40 millioner thaler: I är erfordras ytterligare anslag till gemensamma ändamål, som omedelbart följa af kriget, nemligen 19 millioner thaler till förstärkning och utrustning af fästningarna i Elsass-Lothringen, 9!2 millioner till kaserner och 11a millioner till andra militära byggnader i detta land. . Det som efter afdrag af de till gemensamma ändamål anslagna summorna blifver öfrigt af krigskoste nadsskadeersättningen fördelas på de särskilda staterna sålunda, att tre fjerdedelar utskiftas på dessa stater i förhållande till: deras militära prestationer och en fjerdedel i förhållande till deras folkmängd. Att icke endast landförsvaret kommer att kräfva ökade utgifter, utan äfven sjöförsvaret, synes af det öfverslag, som framlades af chefen för amiralitetet och enligt hvilket till utförandet af den för flottan uppgjorda planen foråras 53 millioner thaler, hvaraf 16 millioner till hamnbyggnad, 10 millioner till hamnarnes försvar och 27 millioner till fartygs byggande och utrustande. Dessa finansiella frågor, huru vigtiga de än i sjelfva verket kunna vara, ha dock icke upptagit lång tid af sessionen. Detta gäller deremot om de stora lagförslag, som framlades, nemligen en militärstrafflag, en läg om riksembetsmännens ställning, en lag om egen räkenskapsrätt och en sjömansordning. Förstnämnde lag syarar så vidt som möjligt mot den gemensamma tyska gir villagen, i synnerhet genom de betydligt mildrade straffbestämmelserna, Kraftiga ansträngninsY Blordes, I synnerhet från de Ja puteraden Laskers sa ör Ob tf lagen ännu mildare. I synnerhet sökte han 1. vattenoch brödstraffet afskaffadt, hvilket dock till följd af krigsministern von Roons och utskottets ordförande grefve Moltkes motstånd icke lyckades honom. Deremot lyckades det att i många andra punkter utverka flere till en del ganska vigtiga eftergifter från regeringens sida. Att lagen i dess helhet, sådan den slutligen blef anta gen, är ett framsteg, erkännes från alla håll. Lagförslaget om embetsmännens ställning, d. v. s. reglor för deras pensionerande, afskedande och öfriga rättsställning samt i synnerhet om regeringens disciplinära myndighet öfver dem, angreps starkt af dr Ewald, som förklarade att den gick ut på att påtvinga hela Tyskland en specielt preussiskt institution, men antogs af riksdagen, dock med åtskilliga vigtiga modifikationer i liberal riktning. Lagförslaget om en särskild räkenskapsrätt för tyska riket strandade deremot mot riksdagens bestämda yrkande på sådana ändringar deruti, som kunde gifva garanti för en verklig parlamentarisk kontroll. Då regeringen icke ville gå in härpå, förföll hela förslaget, I detta motstånd mot riksdagens berättigade önskningar finner man en lemning af de preussiska regeringsmännens benägenhet att envist hålla fast vid de specielt preussiska inrättningarna. Sjömansordningen gick deremot utan svårighet igenom, Detsamma var förhållandet med det förslag, som utsträckte den nordtyska näringslagen till Baiern och sålunda gjorde den till en gemensam tysk lag, emedan Wirtemberg och Baden redan förut ane tagit densamma. Posttraktaterna med Frank: rike, Ryssland, Österrike, Spanien och Portugal samt handelsfördraget med Portugal och aftalet med England om ömsesidigt utlemnande af förbrytare -antogos utan att möta någon opposition. Endast få privata lagförslag förekommo, men bland dem två förslag till ändringar i riksförfattningen, nemligen ett af Lasker om utsträckande af riksdagens lagstiftande makttill hela den borgerliga lagen och hela fu kipningen och ett af Hoverbeck om upphäfvande af den he: stämmelse i grundlagen, som utesluter från voteringen de riksdagsledamöter, hvilkas länder icke beröras af vissalagar, Det förstnämnda förslaget blef redan i fjor antaget af riksdagen, men siröpdage I förbyndsrådat på