Aftonbladet – 22 juni 1872, sida 3

lycka skall anförtros i hans händer. Kan ni försäkra mig, Treherne, att dessa bekantskaper, eller hvad man skall kalla dem, och vanor ifrån förflutna dagar fullkomligt skola afbrytas och upphöra, då jag gifver er min dotter med förhoppning att ni blifver henne en trogen ooh kärleksfull make? Den unge mannen såg mycket brydd ut, då doktorn sålunda tilltalade honom, Ett faktum är, att de historier, han häntydde på, voro allt utom angenäma att blifva erinrad om. Bestickningar uti officiella värf, berättelser om förförelsebragder och andra vanhederliga handlingar voro egentligen icke saker, egnade att ställas i bredd med frierjet till en ung och oskyldig flicka. Dessa historier voro visserligen nu nedtystade, men likväl icke glömda. William Treherne såg för första gången skamflat ut och förlorade sin säkra håll ning. Dessa äro mycket gamla rykten, sir, in vände han, undfallande. Unga män beräkna icke alltid så noga sina handlingar. Jag är äldre nu och klokare. Sådana handlingar som dessa, mr Tre herne, kunna inte skrifvas på räkninger af obetänksamhet, sade doktor Salis bury strängt. Om jag hade en son, som begått dem, skulle jag bittert sörja Hurv som helst, om ni vill gifva mig er hedersord på att det förflutna aldrig upp repas, skall jag för Elfridas skull försök: glömma, att jag någonsin hört talas härom. Mina fordia förhållanden äro glömda, d: Salisbury; jag har nu varit 20 månader England. i Och edra lättsinniga böjelser döda? Ka ni se mig rätt i ansigtet och säga detta, m Treherne? : rak : MU sukerhöf, är Salisbory, eljöst skull