Aftonbladet – 21 juni 1872, sida 3

tio minuter i sender. Med anledning ai denna anhållan uppstod en temligen liflig diskusgion, hvilken ledde till det besluts fattande, att intet yttrande finge upptaga mer än högst tio minutef, hvarjemte stad gades, att ingen talare fick begära ordet mera än tvenne gånger vid behandling af samma sak. En anmärkning af adjunkt Ruth, att re ferat af sektionernas förhandlingar, hvilka i stadgarne omtalades, böra vid de allmänna plena uppläsas, icke må der förekomma så. som tidsödande och obehöfliga, blef af mötet i så måtto gillad, att man beslöt, att väl sådana referat borde på de allmänna plena meddelas, men så kortfattade som möjligt samt upptagande endast de svar på de behandlade frågorna, om hvilka sektionen inom sig blifvit ense. På en hemställan af lektor Blomstrand om längre föredrags hållande vid mötet och om anslående af tid för dylika föredrag, föreslog ordföranden, att mötet åt ordföran dena skulle öfverlemna att, om tillfälle och tid dertill erbjöde sig, för dem som sådant önskade, bestämma den lämpligaste tiden. Till sist meddelade ordföranden endast några upplysningar angående tiden och ordningen för öfverläggningarne under morgondagen, alldeles öfverensstämmande med den arbets ordning, vi i går omnämnde skola vid mötet iakttagas. Mötet upplöstes kl. !2 10.