Aftonbladet – 21 juni 1872, sida 2

sannolikheter icke kunde afvändas. Hade det varit någon af kadetterna, som fram. ställt ett frieri, eller någon, med hvilken har icke varit personligen bekant, såsom ml Cameron t. ex., då skulle han med ens at slagit anbudet eller åtminstone uppskjuti de ungas förlofning, tills Frida sett sig li tet mera om i verlden, men denne man val en bekant till doktor Salisbury, nära släg. ting till en af hans äldsta ungdomsvänner mr Treherne på Ariscedwyn, och var dess utom af en samhällsställning att kunna er bjuda hans dotter en henne anstående posi tion. Doktor Salisbury bet sig i läppen ansträngde sin hjerna för att kunna utfinn: ett giltigt skäl till afslag, men förgäfves Då uppkallade han allt sitt mod och medde lade sin hustru nyheten. På henne verkade de! som ett äskslag. Hennes man hade visserli gen flerfaldiga gånger sökt förbereda henni på en sådan möjlighet, ja sannolikhet, mer hon hade afvisat alla dylika farhågor. Hennt föreföll detta tillkännagifvande som skull hon i morgon åter skiljas från de barn hor så nyss hade återfått. Hela hennes sjä var genomträngd af tacksamhet, att de nt voro hennes igen — och då skulle de ånyc kanske beröfvas henne. Doktor Salisbury meddelade henne innehållet af William Tre hernes bref så varsamt som möjligt, mer innan han slutat, darrade hon som ett asp löf och öfverväldigades af sinnesrörelse Först ville hon anse det omöjligt, men öf vertygades slutligen att förlofningen var et faktum. Mr Treberne är en gentleman, älskade hustru, sade doktor Salisbury, och här är hans bref. Det var ett mycket väl och bevekande skrifvet bref. Har började med att erinra doktor Salisbury om vänskapen mellan ho