Aftonbladet – 17 juni 1872, sida 2

Han behandlade denna klass med så mycken vänlig höflighet, som om den varit hans likar. och höll sig aldrig för god att tacka för en mottagen tjenst. Jemn och alltid vänlig mot sina underordnade, fanns det ej en enda man i hans kompani, som ej villigt skulle offrat sitt lif, om han dermed kunnat gagna kapten Treherne. Alla små svagheter i lynnet, bestående a! liknöjdhet och misshumör, veko omärkligt undan för de ädlare känslor, hvaraf Georg intogs under sin vandring ned till onkelns hem denna kalla, gråduskiga Oktobermorgon Han glömde alldeles sin egen trötthet och pjakyndade gången ju närmare han kom awn — namnet på mr William Trehernes egendom. Det låg cirka !e mil (eng.) från Milborough på en vidsträckt vacker plats och hufvudbyggnaden var ett stort, väl och modernt bygdt hus. William Trehernes fa milj hade aldrig varit i Georges smak. Äldste sonen, William, var, som vi sett, en dast tillfälligtvis hemma och efter honom voro hans 3:ne äldsta systrar de enda full växta. Dora, den äldsta af flickorna, var jemnårig med Agnes Treherne och 24 år gammal. Tvenne yngre söner voro vid gym nasiet och dessutom funnos 5 smärre barn i barnkammaren; således ingen brist på upp växande dom i det huset. Det var en ostyrig, bråkig skara, öfver hvilken hvar ken far eller mor hade något välde. Barnen regerade huset och derför styrdes det också på 11 olika sätt. Förmodligen hade fadrer hoppats att en lycklig förändring skulle in träffa, om ej förr, sedan sönerna hlifvit full växta och kommit ut i verlden och döttrarna blifvit gifta, men denna dag var det honom icke beskärdt att få upplefva. Han hade blifvit allt bräckligare till helsan under de sista 3:n9 månaderna och slutet närmade sig nu