Aftonbladet – 15 juni 1872, sida 2

SAR E DL MUIVIK RE UN BART ATSATNSTE nehåll: Några ord om studiet af politisk ekonomi — Humble, Om vår tids ungdomsläsning. — Schäcking, Luther i Rom. — Litteraturoch konstnotiser. ågra ord om studiet af politisk ekonomi. rbetet och dess vilkor. Föredrag uti slöjdskolan i Stockholm af C. F. Bergstedt. Stockholm; Beijers förlag, pris: 50 öre. Hvad hittills i vårt land från det offentgas sida gjorts till främjande af den poliska ekonomiens studium är litet eller intet. isserligen är detta läroämne representedt vid båda universiteten, men hvilket Cångt hörn det fått sig anvisadt, framgår edan af benämningen å den lärostol, vid vilken det är fästadt, och hvilken, om vi innas rätt, i Lund kallas professurnen i adinistrativ-rätt och nationalekopomi, medan Upsala innehafvaren benämnes professor i nationalekonomi, närings-, finansoch politiätt. Äfven detta knappa utrymme har den olitiska ekonomien ej mycket länge egt i åra högskolors undervisningsordning; vi kulle tro, att hon ej der fick en officiel lats förr än i och med den reglering af de uridiska fakulteterna, hvartill 1840—1841 rens riksdag, på förslag dels af regeringen, els af E. G. Geijer, beviljade medel. Ser nan vidare på de vid universiteten förekomnande examina och lärdomsgrader, befinnes len nationalekonomiska vetenskapen ingaunda höra till de gynnade. I den adminitrativa embetsexamen eller sg, k. examen ill K. M:ts kansli, som infördes genom för;rdningen af 9 Oktober 1863 i stället för len förra, barnsliga kansliexamen, ingår vis: erligen så skriftlig som muntlig pröfning i yolitisk ekonomi. Men genom samma förrdning uteslöts detta ämne ur den ombillade examen till rättegångsverken, dit det förut hört, om ock ej i stor omfattning och, hvad det sydsvenska universitetet angår, först i senare tider; — det lärer vara historiskt, att när för ett knappt tiotal år sedan en professor i Lund, för att göra allvar af sin befattnings officiella benämning, för hofcättsexamen fordrade åtminstone någon insigt i nationalekonomi och derför gaf anvisning på Kaysers bekanta, till omfattningen mycket måttliga arbete, såsom passande lärobok, han möttes af ett ovilligt och förundradt spörsmål, hur han 2kunde fordra böcker på utländska språk till hofrätten ? Och utanför juridiska fakulteten och dess nyss nämnda kansli-examen äfvensom juris kandidatexamen har, vid universiteten, den politiska ekonomien ej något rum, ej heller vid öfriga, högre eller lägre läroanstalter, ej ens sädana, som ha till uppgift att dana industriela arbetschefer, såsom de tekniska och landtbruksläroverken. Endast folkhögskolorna hafva, också deri följande med sin tid, upptagit henne i sin undervisningsplan 7). Männe hon ej med giltiga skäl gör anspråk på vida större plats? Den frågan står numera, i ett annat land, bokstafligen på dagordningen — vi mena Frankrike, Redan för några år sedan, då den välbekante ekonomisten Henri Baudrillart i en af de större franska.tidningarna utvecklade behofvet af nationalekonomiens införande i primär-undervisningen, blef hans förslag, enligt hvad vi mycket väl erinra oss, helsadt med lifligt bifall från flere håll inom den franska pressen; samtidigt röjde sig ock på mer än en ort i Frankrike ett allvarligt bemödande, att bland mängden utbreda den nationalekonomiska vetenskapens helsosamma sanningar. Men egentligen är det 1871 års händelser, som gjort frågan om spridande till folkets massa af politiska ekonomiens läror, såsom en oumbärlig beståndsdel i våra dagars medborgerliga allmänbildning, till en fråga för dagen. Den förnämsta härden för detta sträfvande är Societe dconomie politique. Vid nämnda sällskaps sammankomst i Oktober förlidet år meddelade hr Frederic Passy, bland andra reseintryck från Belgien och Holland, den iakttagelsen att så många deltagare i statistiska samfundets halfårsmöte i Amsterdam buro titel af professorer i politisk ekonomi. Gåtan löstes, då han erfor, att en tvåeller treårig, kurs i politisk ekonomi föredrages i alla anstalter för sekundärundervisning, d. ä. skolor, der klassiska studier icke idkas, och hvilka således äro att anse såsom lägre, än de franska lyc6erna. Detta gör, säger Passy, ej mindre än tretio lärare af denna klass; han tillägger, att politisk ekonomi föredrages äfven i primär-aftonskolorna. — Dessa uppgifter torde kunna fullständigas och kanske beriktigas enligt de upplysningar om undervisningsväsendet i Holland, som i nittonde häftet af Statistisk Tidskrift meddelats af chefen för Hollands officiella statistik, dr M. von Baumhauer. Enligt dessa uppgifter funnos 1867—1868 för undervisningens mellersta stadium, den s. k. enseignement moyen, IBorgarskolor i aderton kommuner, högre borgarskolor till ett antal af tretiotvå (straxt derpå ökadt till tretionio), samt polytekniska skolan i Delft. Vid borgareskolorna, med 148 lärare och 1,569 lärjungar, undervisade 35 lärare i språk, historia, geografi och nationalekonomi; de högre borgarI skolorna, med 351 lärare och 2,455 lärjungar, l räknade 36 lärare i nationalekonomi och handelsvetenskap; polytekniska skolan hade, bland sina 12 professorer och 7 lärare för 1156 lärjungar, en i statsekonomi och adminiIstrativ rätt. Sådana föredömen kunna ej annat än uppmuntra dem, som i Frankrike bemöda sig att bereda den politiska ekonomien inträde i den offentliga undervisningen. Det ofvan vämnda samfundet, som inom sig räknar Frankrikes utmärktaste ekonomister, ha låtit sig angeläget vara att anbefalla denna sak i undervisningsministern hr Jules Simons åtanke, och af honom erhållit det svar, att han af hrr Leonce de Lavergne och I Paul Janet begärt utlåtande i ämnet för Ihvad anginge de högre läroverken (lyc6er Joch colleges), samt att han sysselsatte sig I med frågan om lärostolar för politisk ekoInomi uti de förnämsta industristäderna. Emellertid fortgå de för några år sedan ;I började, enskilda åtgärderna för dylik unI dervisning: sålunda inrättas en kurs i politisk ekonomi vid den nya handelsskolan i I Nantes, och söndagsföreläsningar ha anordI nats i Rive-de-Gier, dep. Loire, en af de orIter, der under sista åren arbetarerörelsen visat ett oroväckande skaplynne, 0. 8. Vv. IDet yrkande, som för några år sedan I framställdes af Henri Baudrillart, att poliI tisk ekonomi skall ingå i all primär-undervisning, torde väl en gång blifva förverkJligadt, lika väl som många andra nyheter, som till slut vunnit allmänt erkännande, defter att de till en början förkastats såsom I utopier. Frågar man nu efter de betraktelser och I syften, som ligga till grund för dessa sträf, vanden, så får man ungefär följande svar, som vi låna ur en uppsats i ett franskt I blad, hvilken med rätta funnits värdig att Jupptagas i Journal des economistes: Å Orsaken till det onda, som hotar att omI störta det franska samhället, är ej att söka -1) Norska skollagen af d. 16 Maj 1860 säger att i de högre folkskolornas öfversta afdelning kan till de lagstadgade läroämnena fogas undervisning äfven i matematik, velstandslere samt, hvor seregne forhold gjöre det önskeligt, et fremmed sprog.