Aftonbladet – 14 juni 1872, sida 2

ög — anteger, att regeringens majoriteto mom ätt åter mottaga sina embeten afin mnuhgeii har erkänt nödvändigheten af enjk rlikning med den andra statsmakten, samt ir t denna endast kan åstadkommas genom ti nsesidiga eftergifter, och — tilläggerf an — kan förlikningen gå för sig genom d mliga kontessioner, då har storthingets!S ress 1 sjelfva verket uppfyllt sitt väsent-a sö ändamål: Detta var det ena sättet att så Saketi ll; g vill nu redogöra för hvad man anförN , den andra sidan. Då regeringen harlt råtledt kontingen ätt förklara, att hann ser förtroende till heting, d: Y. 5 förtrojs de till hennes offentliga hållning och po-ji iska system, har hon derigenom tillkänna p fvit, att hen antager, att det kongl. ordet f en för framtiden kai stå vid makt, ochld g 8 a t ingen förändring i regeringens system ;h bestämmande sammansättning skall bli sdvändig., I sådant fall måste emellertid stor förändring inträda I representatio-( ens åsigter. Men en sådan förändring ärir ke sannolik och skall i alla händelsers ;ke inträda förr än efter de nya valen hö-)r ten 1873. ÖOmsesidiga eftergifter af detic mfång och den karakter, att de skulle för-!e ildra motsatsförhållandet melan den nuva-lt ande ministeren och storthinget, kunna icke l! inkas, efter som detta tirtsstsförhållandel ske blott beror på tvåsaker, prolongåtidis: ij ch sanktionssaken -— och till och med härl: ball sterthinget på sin sida icke kunnaj: omka något på sin beträttatde dem intagnal: tåndpunkt — utan tillika först och främst rundar sig på regeringens okonstitutionella . ch olyckliga förfarande i en mängd särilda vigtiga säker ända sedan hennes tillde år 1861, och för det andrä kar blifvit nnu mer utprägladt derigenom, att regeingen har gjort sin sanktion i statsrådssaten bervende af verkställandet af flere gewomgripande förändringar i Vår författning vu en mycket betänklig och i alla händelser yrealisabel beskaffenhet, hvarigenom hon Jitså äfven för sin framtida politiska verksamlist här Uppställt stt program, som aldrig can påräknas skola vinna godkännände elier förtroende hos hvad storthing som helst, vilka förändringar irepresentationens samnattsättning de nya valen än må komma att Detta är, så vidt jag har Haft tillfalle att följa den offentliga diskussionen, hufvudsumman af hvad som från ömse. sidor har blifvit anfördt rörande de möjliga följderna af det kongl. diktamen och. regeringens återgång till sinä poster. Medän jag Vv i färd med att citera, vill jag meddela håta prof på, hura båda sidornas frihandspolitici yttra sig om situationen. När regeringen äter var installerad på sin gamla plats, efter att ha bekomimit intygen om förtroende från konungens sida genom det vftanämnda diktamen och från folkets sida genom stadsplebisciterna, yttrade en af de här i staden utkommande tidningar, som ha ställt sig på regeringens sida, att då det gång efter annan hade visat sig, att 6 nationalförsamlings ledande män i stora frågor ha stått i bestämd opposition mot den upplysta folkmeningen i och utanför församlingen, så att de dels inom denna hade varit i afgjord minoritet, dels, när de hade majoriteten med sig, hade genomdrilvit beslut, som ej funno någon anslutning hos folket, utan till och med föranledt bestämd opposition från detta, borde sådane mäns politiska roll vara utspelad. Detta, menade tidningen, hade sin tillämpligliet på flere af dö män i storthingets majoritet, som genom sitt handlingssätt i adressfrågan hade en väsentlig andel i dennas utgång, och valmännen borde vid nästa storthingsval betänka, att flere af detta slags föreställningar i den högre politiken i oberäknelig grad skola nedsätta storthingets anseende och berättigade inflytande, väcka split inom folket och kompromettera 0ss i utlandets ögon. Jaabek på sin sida meddelar i senaste numret af sin Folketidende, att bland de cirkulär, han på sin tid kringsände till de särskilda bondevänsföreningarna om sak n:o 33, uttalande af politiskt misstroende till ministåren Stang, har han erhållit svar på 86. Bland dessa uttala 59 misstroende till ministören, 24 yttra sig tveksamt eller underlåta att algifva någon bestämd förklaring, för det mesta med tilllägg, att de öfverlemina den saken åt stor thinget, och 3 förklara, att man icke hyser något misstroende till regeringen. Det var egentligen, tillägger han, meningen. att misstroendeuttalandet skulle ha brutit ut efter de nya: valen år 1873, således år 1874 Misstroendet mognade tidigare, än som för modades, hvarigenom vidare behandling al saken n:o 33 blifvit öfverflödig. Jag har nu anfört vitnen från båda läg ren, och enhvar får derefter bilda sig sin mening. Blott till slut en kort anmärkning. En af de svårigheter, som återstå för rege ringen, är att besätta de två lediga stats rådsplatserna i spetsen för arm6och ma rindepartementet efter Brochs och Irgens afgång. Det finns ingen, som genom utmärkt duglighet framstår säsom sjelfskrifven til dessa poster, och i alla händelser torde dei bli svårt att förmå någon ny man att gå in i den nuvarande ministeren: Unde: dessa omständigheter skall man, såsom dei förljudes, vara betänkt på att förena de båd: försvarsdepartementena till ett, som då skull öfvertagas.af statsministern Kjerulf, hvar efter h. exc. Sibbern skulle gå tillbaka til sin gamla post såsom statsminister. — Jag meddelar detta såsom ett on dit, hvilke för öfrigt är ganska betecknande för, hur svärt det redan nu är för regeringen at undanrödja situationens obehagligheter. Italienske kronprinsen Umbertos och han mamåla hack I Parlin oer Jimec aNlednint