Aftonbladet – 12 juni 1872, sida 2

m att tala, under det andra deputerade do honom att icke göra det. Från olika: dor i salen ställdes emellertid uppmaninw till Thiers att taga till ordet. Thiers! opsteg då slutligen i tribunen och yttra:: Om frågan är tillräckligt utredd, må: rsamlingen rösta; om icke, hoppas jag att on skall tillåta mig tala i morgon. Dessa dd helsades med bifall. Såsom vi rödan nnämnt, förkastades förslaget om den treviga tjenstetiden i mötet den 9 dennes och ligt ett i går ankommet telegram rönte rslaget om en fyra-årig tjenstetid samma le i mötet den 10 dennes. Vid sistnämnda öte framkastade Thiers till och med sin anliga hotelse om afgång, om icke den m-åriga krigstjeåstetiden blefve antagen. örslaget om den fyra-åriga krigstjensteden förkastades med 595 röster mot 59. Franska regeringen har, för att ersätta ilitäretablissementen i Strasbourg och fetz, beslutit att upprätta dylika i Perignan, Avignon, Quiberon och Rouen. Den franska protestantsynoden började den dennes sina öfverläggningar, Guizotstår spetsen för det ortodoxa partiet, medan det berala lede3s af den-bekante teologiske förattaren Coquerel, Vi ha förut omnämnt de förhoppningar, en officiella och halfofficiella tyska pressen anledning af den italienske tronföljarens th hans gemåls besök i Berlin uttalat om tt mot den franska politiken riktadt, företående förbund mellan Tyskland och taliea. rgan Bien public en artikel, som är hållen en temligen fiendtlig ton mot italienska egeringen. Här yttras bland annat: Man ;ehöfver just icke vara invigd i diplomatiens nysterier för att veta, att i Italien finnes grupp af statsmin, som framför allt beälas af hat till Frankrike och som tänka, tala och handla som våra värsta fiender. Vi begå icke heller någon synnerlig inliskretion, när vi anföra, att ministern Sella nämnes såsom den inflytelserikaste ledaren af denna liga, som möjligen är helig, men hvad fall som helst icke förnuftig. Att närmare bevisa detta påstående är öfverflöligt, ty det framgår ur fakta, som ligga i öppen dag f a När man är vitne till sådana intriger, passioner och tendenser, finner mau det vara hög tid att rikta en broderlig föreställning till de italienare, som ännu beva rat sin kallblodighet och sin lugna omdömeskraft, och öppet fråga dem, hvilken fördel kanna de vänta sig af franska regeringens om ock blott passiva fiendskap, och hvad det är de vilja Temps har deremot en artikel, som går ut på att visa, att Frankrike sjelf är skulden till detta mnär; I anledning häraf har Thiers mando mellan de båda makterna, derigenom att det låtit det ultramontana partiet vinna ett inflytande, som ständigt måste gifva Italien anledning att befara en inblandning till fördel för päfvens verldsliga makt. T idningen söker ytterligare visa, att det stär i Frankrikes en makt att göra Italien gynsammare stimdt för sig och att hindra ett närmande mellan denna stat och det tyska kejsardömet, men att detta kan ske endast derigenom att det afskuddar det ultramontana inflytandet och uppriktigt omfattar revolutionens stora grundsats om statens inkompetens i religiösa frågor. Om det deremot bryter med revolutionens traditioner ch vill förnya sin gamla roll afen specielt katolsk makt, ställer det sig utom det moderna samhället och dömer sig sjelf till en ohjelvlig isolering. Enligt tidningen Liberte för den 8 dennes har den schweiziska sektionen af Internationale hållit ett möte i Vevey vid Geaevesjön. Man diskuterade förslaget om att organisera en allmän arbetsinställning af alla arbetare i Europa, men kom icko till något bestämdt resultat. Journal des Debats har en intressant ar tikel af Lemoinne angående den närvarande situationen i Spanien, hvilket land här framställes såsom oundvikligen närmande sig en kris. Cortesvalen voro endast ett ögonblicks vapenhvyila; men sedan cortes sammanträdt, draga sig de partier, som stan nat i minoriteten, det ena efter det andra från den parlamentariska striden för att: stället börja en strid med andra medel. (At regeringen för att vinna majoritet mången städes utöfvade en våldsam påtryckning och mycken korreption torde icke oväsentlige! ha bidragit härtill.) Carlisterne gjorde bör jan och grepo till vapen mot sina ansedda ste ledares räd. På samma sätt ha det re publikanska partiets mest ansedde ledare Figueras, Orense och Castelar, afrådt sin: anhängate från alla våldsamma mått oc steg, men de otålige inom partiet protester och beskylla sina chefer för feghet och af fall. Derefter öfvergår tidningen till der ställning det. radikala eller demokratisk: partiet och dess ledare Zorilla för närva rande intaga i förhållande till regeringen Den yttrar härom följande: Se här el annan, ännu betydelsefullare omständighet som bidrager till att försvåra situationen I Chefen för det radikala partiet Ruiz Za rilla har nedlagt sitt mandat såzom depute rad och afrest till sin provins. Vi säg: att denna är allvarsammare, eme dan det här icke är fråga om en fiende, uta! om en af det nya konangadömets förnämst: skapare. De radikale voro till större delei republikaner, som vid antagandet af ea mn Inarkisk styrelseförm fogat sig i nödvändig iheten, och deras nuvarande chef, Zorilla Isom mottagit arfvet efter Prim, var den hvilken såsom församlingens president bega I sig till Florens för att erbjuda kronan å I hertigen af Aosta och som i samma egen I skap mottog den nye konungens ed. De i radikala par et. djupt såradt på sista tide .