Aftonbladet – 11 juni 1872, sida 3

aJannan vid bränneriet anställd person hade undansnillat något bränvin som tillverkats eller för sådant ändamål begagnat redskap, hvarmed i dold öppning eller afledning bränvin kunnat från sprithållaren lönligen uttagas, eller på något annat sätt försnillat den afgift, som för tillverkningen bort ge eller olofligen brutit riv eller öpp nat lås, som kontrollör åsatt till förekommande af det tillverkade bränvinets lönliga uttagande. Denna serie af förnekanden gjordes äfven i afsigt att hindra yrkandet om brännneriredskapens konfiskering. Ett stort antal vitnen afhördes nu och af deras uppgifter styrktes: att den tillverkning för hvilken Lindberg uppgifvit sig alltsedan 1867 — endast 300 k:r dagligen — icke öfverensstämde, hvarken med de qvantiteter råvaror, som inmäskats,; eller med de stora partier bränvin, som . afyttrat; att Flodin, hvilken ej var anställd som e biträde i bränneriet, tidigt p morgnarne smugit r omkring bränneriet; att äfven tidigt v morg.Jnarne samma vinter beslaget skedde, och då konolcHPR At ups Je. 1 trollören ännu icke besökt bränneriet, buller hörts 1 Ifrån sprithållarerummet och att dörren dit blift vit stängd; att Lindberg för kontrollören och andra personer uppgifvit att den vagn, hvari potä1 I terna transporterades till bränneriet, skulle rymma I blott sju tunnor; men att då ett vitne jemte anI dra personer mätt vagnen, hade densamma hbeI funnits rymma fjorton tunnor efter Lindbergs -Jeget mått; att tillmäskningsqvantiteterna stänI digt varit så betydliga, att deraf tydligt franiI gick det bränvinstillverkningen högst betydligt löfversteg det för beskattning uppgilna beloppet; Jatt arbetarne vid bränneriet ansågo bränvinsoch drankmyckenheten hafva varit väl stor i förhållande till den anmälda bränningens belopp; att dranken, såvida tillverkningen stannat vid samma belopp, varit otillräcklig för Lindbergs stora ladugård; att efter beslagstillfället mäskningen minskats, hvaremot Lindberg till terminen den 1—16 April 1869 ökat sin anmälan för beskattI ning från 300 till 750 k:r pr dygn; att ett vitne, anstäldt som mältare vid bränneriet, oförbehållsamt sade sig länge hafva misstänkt att undan snillning bedrefs 1); att medelst en slang från sprithållaren kunde bränvin ganska lätt ledas Ifrån denna till Lindbergs enskilda magasin, uti hvilket ett jordkar var anbringadt, så vida dörrarne till OR Re och magasinet öppnades; (v. häradshöfding Asker vitsordade att det ifrågavarande -jordkaret begagnades, dock endast för Mlandning af bränvin); vidare styrktes att Lindberg till flera personer, såsom vitnen hörda, afyttrat sammanräknadt ett vida större parti bränvin än han Jagligen kunnat under tiden tillverka. Vid åtskilliga af vitnesberättelserna fjorde v. häradshöfding Äsker anmärkningar, och med ett af de vitnen, hvars utsago var för Lindberg särdeles graverande, ville hr Asker öppna samtal för att få det att ändra sin utsago, men blef härför af rättens ordförande tillrättavisad. En vigtig omständighet var att få utredt huru mycket bränvin hade blifvit från beskattning undansnilladt under den tid bränneriet varit i gång från den 1 Nov. 1867 till den 16 Febr. 1869. På denna utredning nedlade hr Gallander stor möda och mycken skfeklighet. Då ådagalagdt blifvit genom anställd bränning, sedan beslaget blifvit gjordt, att den verkliga tillverkningsqvantiteten pr dygn uppgick till 998,20 kannor, och då vidare af journalerna styrktes att bränneriet under ofvan anförda tid varit i gång 252 dagar. för bränvinstillverkning, men om tillverkningsbeloppet ansågs böra nedsättas till 900 kannor pr dygn 2), så skulle tillverkningen utgjort minst : 226.800 kannor. I mäskningsjournalerna och afmätningsprotokollerna hade dock endast 84,380,3o kannor upptagits, hvadan en återstod förefunnes af 142,420 kannor, hvarföre skatt icke blifvit erlagd. Men tillika hade hr Gallander framlagt en på vitnens berättelser och ögon intyg fra uppsats. i enlighet med hvilken Linderg från den 7 Nov. 1867 till den 16 Febr. 1869 afyttrat 181,752.18 kannor bränvin, således 97,371,60 kannor mera än det kantal, för hvilket han erlagt skatt, och sist berörda omständighet var utan tvifvel mest afgörande, Sedan målet behandlats vid sju särskilda ting och en vidlyftig skriftvexling egt rum, dömde häradsrätten Lindberg, att då så besvärande och bindande omständigheter mot honom voro för handen, och enär sanningen ej annorlunda utletas kunde, om han förmådde inför häradsrätten med ed betyga -att han icke sjelf eller genom annan under tiden från den 1 Nov. 1867 till den 16 Febr. 1869 vid sitt bränneri å Saxarp från beskattning undansnillat 97.371,6s kannor bränvin. Detta häradsrättens utslag har både af Göta hofrätt och af Högsta domstolen oförändradt blifvit faststäldt. Under skriftvexling hade Lindberg velat göra troligt. att rättegången tillkommit af afundsjuka och i afsigt att nedsätta hans anseende; hvarpå hr Gaällander anförde att med det senare var det förut ej så väl stäldt, enär Lindberg redan genom K. M:ts utslag af den 21 Mars 1861 blifvit för olaga brän vinsbränning dömd utbetala i böter och ersättning 8523 rdr. Såsom särskildt betecknande episoder böra anföras dels att v. häradshöfding Asker, för att betaga all verkan af Lindbergs skriftliga erkännande att han varit medvetande om och att det varit för hans räkning som Flodin beredt sig inträde i sprithållarerammet föratt undansnilla bränvin, sökte göra troligt att detta erkännande aflockats eller aftvingats Lindberg, och att häradsrättens ordförande derom egde kunska P hvadan Asker yrkade att ordföranden borde aftröda för att som vitne höras — hvarpå resolveradas, att Lindbergs nödoch trångmål eiler ordförandens kännedom i målet icke vore af den beskaffenhet att ordföranden borde såsom domare afträda, hvarföre Lindbergs anhållan derom icke, emot stadgandet i k. förordningen den 22 Febr. 1770 kunde SME — hvilket beslut, ehuru af Lindberg öfverklagadt, af samtlige öfverdomstolar gillades — och dels att Asker under målets handläggning vid häradsrätten tillkännagaf att han såsom Flodins ombud hos justitiekanslern ingifvit en anklagelseskrift derföre att Flodin obehörigt skulle. blifvit häktad, —i anledning hvaraf hr Gallander sedermera styrkte att justitiekanslern resolverat att å denna anklagelse något afseende icke kunde fästas. EA Ar omkr nå ört hr fö KR ER mm Fn 1) Upplysningsvis bör nämnas att uppgifterna på de qvantiteter råämnen, som för bränvinstillverkning användas, lemnas successive af tillverkaren till kontrollören, som hvarken kan eller eger fättighet kontrollera dessa uppgifters riktighet. Emellertid hade den senare en gång velat genom uppmätning utröna huru många tunnor potäter den ofvannämnde vagnen innehöll, men att arbetarne vägrat dervid biträda. 2) Denna nedsättning berodde derpå att Lindberg uppgifvit sig. stundom hafva begagnat skadåde råvarer och stundom användt tunnare mäskning. — Märkligt mål Wisby den 7 Juni. Under lenna rubrik meddelade vi i tidningen för den I September förlidet år, att Wisby rådhusrätt Magt konsuln John E. Stare två månaders straftete för tjenstehjons afhållande från vapen