Aftonbladet – 10 juni 1872, sida 3

Wand de 1835 under året anmälda lärjungarnt hade 760 tillförene begagnat undervisningen inom skolan och 1075 alltså gjort sitt första inträde deri. Talaren framhöll det önskliga i att en större procent kunde fortsätta undervisningen i en längre tidsföljd. men sådant berodde naturligtvis på förhållanden. hvarpå skolan kunde utöfva alls ingen och lärjungen sjolf i de flesta fall blott en ringa inflytelse. Af samtliga eleverna var ungefär hälften född i hufvudstaden, de öfriga i landsorten och utlandet. Slöjdskolan i Stockholm verkade således till fördel för hela riket. Af sista årets elever voro 918 födda i Stockholm, 862 i landsorten och 55 på utrikes orter. En så betydande tillväxt i lärjungeantalet förstsatte naturligtvis stegrade lärarekrafter, och churu i detta afseende alla behof icke voro tillgodosedda, bade skolan genom statsmakternas storartade frikostighet varit i stånd attmotsvara sinä hörmaste åligganden. Undervisningen hade under tet varit be; örid af 13 öfverlärare, 15 underlirare oci 43 biträdana? lärare i de af undervisningsplanen föreskrifna läroämnen. Skolan Ha? för undervisning och öfningar varit öppen 78), timmar i veckan. Flertalet af eleverna, eller 1110, har under året begagnat widervisningen i tre läroämnen och 670 i minst fyra, ända till tretton ämnen. Då det visat sig, att lärjungarne eller deras målsmån haft någon svårighet att välja de för hvarje individ mest passande läroämnen. hade styrelsen låtit utarbeta en fullständig och lättfattlig öfversigt af skolans hela undervisningsfält med korta anvisningar för lärjungarne om änitietas sammanhang. Denna vägledning komme att genom trycket offentliggöras för att kostnadsfritt tillställzs skolans lärjungar och för ett lågt pris blifva tillgänglig för alla, som om skoKH inrättning och ändamål önska taga kinneON. Skolans ganska dyrbara bibliotek och öfriga samlingar hade under året vunnit en betydande tillväxt så väl genom inköp som genom skänker från offentliga inrättningar och enskilda gynnare. Styrelsen hade att för sådana välvilliga bidrag ofentligt uttrycka sin tacksamhet till kommerskollegium, svenska vetenskapsakademien, centralnämnden för Sveriges deltagande i 1871 års allmänna industrintstäöllning i London, öfverste O. Stål, tidigare ordförande i slöjdskolans styrelse, kommendör Adlersparre, brukspatron Brusewitz 18. fl. Slöjdskolan. hade genom utställning af elevernes arbeten deltagit i den allmänna utställningen i London förlidet år och det officiella omömet om dessa arbeten hade, sedan domarnes uppmärksamhet bifvit fästad vid skolans uppgilt såsom en industriel och icke såsom en uteslutande artistisk läroanstalt i allmänhet, utfallit gynsaimt. Äfven i år hade skolan genom att till Kjöberhavns industriutställnivg afsända prof på sina arbeten sökt att utbreda kännedom om sin verksamhet. Under den sistförflutna veckan hade den vanliga årsutställningen egt ram inom skolans lokal. och allmänheten hade deraf, elimru de bästa arbetena redan afgått till Kjöbenhavn, varit i tillfälle att finna ett bestämdt framåtskridande från de föregående åren De vanliga pristäflingarna inom skolan Lörjar des den 29 sist!l. Februari och hade egt rum i 35 kunskapsoch öfriga ämnen. Vid arbetenas bedömande hade utom skolans föreståndare och lärare biträdt vetenskapsmän, konstnärer, industrioch yrkesidkare, för hvilkas intresse för skolans bemödanden talaren på styrelsens vägnar hembar dess tacksägelse. Sedan denna redogörelse var slutad, utdelades af ordföranden de belöningar och uppmuntringar, som af prisdomarne blifvit faststälda, äfvensom de belöningar och uppmuntringar, hvilka för förtjenstfullt begag nande af undervisningen jemte inom skolan ådagalagdt berömligt uppförande och Nit. blifvit af lärarekollegiet föreslagna och af skolans styrelse faststälda. Enligt af föreståndaren för skolan före prisutdelningen lemnad uppgift hade följande antal belöningar blifvit bestämda, nemligen: belöningar för i pristäfting utförda arbeten: af större silfvermedaljen 2, af mindre dito 8; af större bronsmedaljen 11 och af mindre dito 19 — summa 49 medaljer. Vidare: skriftligt loford för berömliga och goda framsteg 32 samt muntligt loford 20. Tillsammans 92 prisbelöningar. Åf dessa hade den större silfvermedaljen, som på länge icke varit utdelad. tillerkänts eleverna vid skolan, bildhuggarne C. J. Dyfverman och ÅA. G. Eriksson. hvilka jemväl erhöllo den minre silfvermedaljen. Denna sistnämnda belöning tilldelades för öfrigt O. G. Östlund för målnivg och ornamentsteckning, C. Lindman för målning samt fröknarna Julia Beck och Ch A. Sundberg, den förra för dekorationsmålning och den senare för gravyr, För arbeten utförda utan ristäflan utdelades 2 premier Å 5 specier, 5 d:0 å 4 spec. och 17 d:o å 3 specier, inalles 24 premier samt dessutom skriftligt loford för berömliga och goda framsteg åt 136 och muntligt lof ord åt 129 elever. Tillsammans 189 belöni utan täflan. Af dessa tilldelades de tvenne största premierna, nemligen de å 5 specier, åt S. E. Andin. målare, och fröken J. A. Beck. Sedan prisutdelningen egt rum, dervid flertalet pristagare och pristagarinnor personligen mottogo premierna, höll ordföranden ett anslående tal till lärjungarne och lärarne, i hvilket han särskildt påpekade ej mindre de allt mer och mer stegrade anspråken på arbetsskicklighet hos yrkesarberen, än äfven de fordringar, man nu för tiden stälde på honom i afseende på det konstnärligas uppfattning och tillämpning. Tal. slutade med att nedkalla Guds beskydd öfver konung och fosterland, hvarefter sångarne afsjöngo svenska folksången. Skolans predikant, kyrkoherden Schultzberg, framträdde omedelbart härpå och läste bönerna Fader vår och Herren välsigne oss, och sedan derefter en koral afsjungits, afslöts högtidligheten. En stor del af de i festen närvarande begagnade efteråt tillfället att taga skolans rika och vackra utställning af elevernes arbeten i betraktande, EE mm ÖÖM mn MH I Ma mm I II 2 mm