Aftonbladet – 10 juni 1872, sida 3

Slöjdskolans årsfest försiegick i går middag iskolans större hörsal, i närvaro af skolans styrelse och dess lärjungar samt en talrik samling för skolans verksamhet intresserade personer af begge könen. ilögtidligheten börjades med uppstämmatidet af sången Värt Jland, utförd af en god dubbelqvartett, hvarefter ordföranden i skolans styrelse, bruksegaren, fil. dr C. F. Bergsted de en kortfattad redogörelse srksamhet under det tilläsäret, Vi redogöra här efter D. B. för det hufvudsakliga innehållet af det särdeles intressanta föredraget, I hvars början talaren framhöll, det han gerna kunde, bjudande det än vore att kasta en återick öfver färoverkets öden under dess föregående 26-åriga tillvärg, med så mycket större skäl begränsa sig till det närvarande, som hans närmaste företrädare, hvilken förjiden höst nedlade sin befattning såsom läroveikeis ordförande, vid den sista årshögtiden, då skolan firade sin 25-års-fest, på ett omfattande och djupt anslåetde sätt framlade den löftesrika taflan af hennes ttvecknå och förklarade möjligheterna af hennes snabba tillväxt. Skolan har sedan dess en dast baft att byggä på de säkert lagda grundvalarne, och man kunde vara berätti gad till den förhoppningen, att henies arbete icke varit förgäfves. Redan det staikt tilltagande antalet lärjungar ättfärdigade en sådan förkopiming. Under det naste skolåret, som började defi i Sktoberförår, hado skolan varit besökt af 1853 slever, hvarat 2146 iga och 719 qvinlig: Totat summan öfve Nr mad 70 det nätsföregående årets. t Blott 49 af de manliga lärjungarne hade vid inträdet i skolan ännu icke gjort sitt yrkesval. Vet ötvervigande flertalet, eller 884, hade egnat sig åt industriel verkeombet. Största procenten af dem. eller 157. tillhörde målareoch lackerareyrkena, mekaniska maskineiler petallarbetare voro 107, snickare och timmermän 160, derpet jornvi: etare, trädgårdselever och landtbrukare 63, nggare och modellörer 55, bleck-, plåt. och kopparslagäts samt smeder 52, byggnadselever, murare och steuktiggare 37 o, 8. V. land öfriga manliga elever hade 85 tillhört handelsklassen och icke mindre än 54 de i hnfvuästaden förlagda militärkårerna. Attdetunga krigsmanskapet på detta sätt i årligen växande skaror sökte delaktighet i den raedborgerliga undervisningen för att fullkomna sig i det fredliga etets idrott, framhöll talaren såsom en-af de ; rna i vårt samhälle. på hvilken i att med tillfredsstiällelse fästa särskild uppmärksamhet. Att hela summan af qvinliga lärjungar något aftagit ansågs af talaren hafva sin grund I den nänna folkundervisningens stora utveckling now Hufyhdstaden, som numera tillåter ungdomen af båda Ci att i den egentliga folkskoJan söka den allmänna bildning, hvilken slöjdskolan är afsedd att endast undantagsvis meddela sådana elever. som i följd af sina lefnadsförhållaiiden etiest skulle vara från dess välgerningar utestängda. fDeremot visade det sig af de i sko-. lan förda anteckningarne, att dessa unga qvinnor, af hvilka något öfver sjettedelen dels tillförene, dels inom skolan egnat sig åt teknisk yrkesverksamhet, såsom modellering, porslinsoch ackermålning. förfärdigande af papparbeten. testning. kartritning och gravyr, välförstode att uppskatta de ökade littnader för sjelfständig yrkesutöfning, som genom lagstiftningen mer och mer bereddes åt det qviuliga könet. . Detta framginge tydligen ir förteckningarna öfver elevantalet i de särskilda läroäinnera. Åutalet af lärjungar i de allmänna folkskoleämfiena vore öfver hufvud stillastående eller i sakta nedgående, hvaremot allt flere sökte undervisning i sådatia äf skolans bufvudämnen, linearoch frihandsteckning. klotsteskning, beskrifvande geometri, figur-, landskapsoch ornamentsritning, modellering äfvensom de särskilda elementen i naturkunnighet, hvilka vöro af vigt för grundläggandet af högre arbetsskicklighet i de industriella och ortistiska yrkena. Samma tendens hade gjort sig gällaide hos de manliga lärjunarne, hvilket bevisade, att skolans verksamhet ortginge i den rätta riktningen. Anmärlkiningsvärdt vore i afseende å bokföring, denia otmbärliga Jrunskap för all industriel verksamhet, att elevantolet höjt sig till den betydande siffran 740, af hvilka ickö mindre än 310 qvinliga. I afseende på lärjungarnes ålder föll det största antalet. eller 696, mellan 16 och 20 år samt det näst derunder, eller 453, mellan 13 och 16.. Blott en enda, en manlig elev, hade icke uppnått 13 år. Från 29 till 25 år voro 397. från 25 till 30 voro 186 och så vidare i förminskadt antal ända till 13, hvaraf 4 gvinnor, hvilka upp: nått öfver 40 års ålder och sålunda i denna framskridna period af lifvet bemödat sig att återvinna hvad ogynsamma omständigheter förhindrat dem inhemta i ungdomen.