Aftonbladet – 6 juni 1872, sida 3

af 1870 voro förhindrade att deltaga i fraktfarten, 1871 återtagit sin plats. Af sam manlagda drägtigheten af ankomna utländska fartyg kom icke desto mindre nära en tredjedel, eller 32,2 proc., på de förenade rikenas, nemligen 26 proc. på Norges och 6,2 proc. på Sveriges fartyg. Af andra nationers fartyg minskades ryska, danska, holländska, österrikiska och grekiska, hvaremot franska, spanska, portugisiska och i synnerhet italienska och nordamerikanska Förenta Staternas ökades. Tillväxten iitalienska skeppsfarten på Storbritannien är särdeles anmärkningsvärd. Denna skeppsfart uppgick 1861 till 210,889 tons och 1871 till 867,032 tons och har sålunda mera än fyrdubblats på tio år, under det att svenska och norska skeppsfarten föga mer än dubblats. Förenta Staternas skeppsfart på Storbritannien har ännu icke på långt när lyckats återvinna det rum densamma innehade före det inbördes kriget. Till detta resultat har den skadliga tullagstiftning, som i Amerika ännu är gällande, i väsentlig mån bidragit. Betraktar man uppgifterna öfver de afgångna fartygen, finner man att de britiska tillväxt med 1,476,038 tons, eller omkring 123 procent, och de utländska med 894,429 tons eller omkring 183 proc. Tillökningen i afseende på svenska fartyg utgjorde 34,173 tons, eller omkring 12 proc., emot 53,660 tons, eller omkring 23 proc. 1870, jemförde med nästföregående år, och i afseende på norska fartygen 80,057 tons, eller omkring 113 proc., emot 120,284 tons, eller nära 21 proc. 1870. Af de med last afgångna fartygen utgjorde de Förenade Rikenas 17!2 proc. Häraf kommo på de norska 12 proc. och på de svenska 5!2 proc. Af hela den utländska skeppsfarten, ankomna och afgångna, tillsammans 10,854,549 tons, utgjorde Sveriges och Norges andel 2,765,327 tons eller något öfver en fjerdedel, De afgångna svenska fartygen voro hufvudsakligen lastade med stenkol, salt och jern. Endast några få styckegods-laster intogos af svenska fartyg i London och Liverpool till andra länder. Derjemte gingo många ångfartyg med laster till närbelägna länder. — — — Utsigterna för fraktfarten äro, utan att vara synnerligen goda, dock fullt jemförliga med hvad de voro vid samma tid förlidet år. De britiska rederierna hafva på Senare åren nedlagt sina kapitaler dels i ångfartyg och dels i stora segelfartyg af jern, och ehuru dessa fartyg otvifvelaktigt lemna den bästa behållning på sådana router, der de kunna erhålla full sysselsättning, finnes det dock många handelsvägar, der mindre fartyg erfordras, och då dessa ej blifvit ersatte med nya i den mån de förlorats, bör man kunna motse en större efterfrågan för dessa frakter, hvilka äro särdeles passande för svenska och norska fartyg. Jemlikt de af Board of Trade offentliggjorda uppgifter utgjorde drägtigheten af de till Storbritannien och Irland från Sverige med last under år 1871 ankomna fartyg, jemförda med de nästföregående tvenne åren: 1869. 1870. 1871. 778,549 tons. 996.645 tons. 958,988 tons, och de med last till Sverige afgångna: 1869. 1870. 1871. 322,063 tons. 397.014 tons. 424,972 tons, och angifves värdet af totalimporten från Sverige till 1869. 1870. 1871, 4,498,384. 6,399,435. 5,422.720, samt af totalexporten till Sverige af britiska produkter och alster ensamt till 1869. 1870. 1871. 706,990. — 1,025,716. — 1,122,767. Vid granskning af dessa uppgifter synes det, hvad drägtigheten angår, att importen från Sverige 1871 understeg det nästföregående årets med 37,657 tons, ehuru den betydligt öfvergick tillförseln under 1869. Deremot visar det angifna värdet af importen 1871 en minskning af icke mindre än 976,715 jemfördt med 1870. Det är emellertid kändt, att intet prisfall af någon vigt egde rum i svenska produkter under år 1871; trävarupriserna höllo sig fullkomligt lika höga, om ej högre än föregående året, och stångoch tackjern betingade mot slutet ansenligt stegrade priser. Hafre var visserligen under senare delen af året ej så mycket efterfrågad, men gällde desto högre under vintern och våren, och medelpriset å svensk vara var antagligen ej mycket lägre än under 1870. De vid generalkonsulatet och af vice-konsulerna gjorda beräkningar af värdet af de i svenska och norska fartyg från Sverige införda varor visa, såsom förut är anfördt, uhgefär samma värdebelopp som 1870, ehuru drägtigheten under 1871 minskats, sålunda snarare en tillökning än ett aftagande. Man har derföre anledning tro, att förenämnda betydliga minskning i importvärdet härrör af det förändrade system i beräkningen, som af Board of Trade antogs från och med början af 1871. Förut beräknades nemligen värdet af tullverket i enlighet med gångbara priser, men ifrån den 1 Jan. 1871 hafva uppgifterna å värdet er hållits genom förklaring eller angifning af importörerna, likasom förut egåe rum med exporten. (Forts.) (ESTSETARAEKTESE REN symnastiken i Stockholms folkskolor. TVn att hynamnå mvmnactilkan här annvi I