hållet af lokala förhållanden. Napoleon har ju således redan appellerat, påstår man, och bör hafva tillräckligt erfarit folkets åsigt. Hvad mera göres honom behof? Det är icke en sådan appell jag menar, svarar mannen i Chiselhurst. En appell till folket måste anordnas på fullkomligt samma sätt, som jag lät arrangera plebiscitet för ett par år sedan. Det skall blifva en nationel opinionsyttring enligt konstens reglor. Då skall man få se ett annat resultat än då hvar och en valman går utan någon ledning fram till valurnan. Gif mig den franska centralisationens trådar åter i min hand, skaffa mig en ny krigshär, som ej varit med i Metz eller i Sedan, soldater som ej lidit för min intendenturs små privataffärer, embetsmän som bero endast af mig och gendarmer, som jag sjelf får utse — och jag lofvar er att åter erhålla en af mina gamla lysande segrar vid omröstningsbordet. Och åt så måttliga anspråk skrattar man numera! Verlden har blifvit mycket ond och mycket eländig och ofantligt dum. Lyckligtvis finnas ljusare utsigter på annat håll. Hr Hammer, den store samlaren, gick och funderade öfver utväg för alla sina stjernor. Hr Hammer har ett stort lager af stjernor af olika slag, och länge var denna samling honom till stort gagn, men tiderna förändras. Stjernmarknaden började blifva flau. Inga ordensutnämningar hördes af. Lagret löper visserligen icke särdeles stor risk att taga skada af långvarig magasinering, men det ger ej heller någon ränta. Då och då fick hr Hammer sälja en liten vase eller en Kristi orden, hvilken senare, på vicomte Antonio da Cunhas rekommendation, tilldelats någon särdeles förtjent person i vårt samhälle. Men hvad betyder en vase och en enda liten Kristus? Det är dåliga konjunkturer, sade hr Hammer och försökte, för omvexlings skull, att sälja sitt museum. Men ej heller den affären gick efter önskan. Vi måste hjelpa Hammer på något sätt, sade vederbörande och då man icke hade penningar att köpa hans stora museum, så utnämndes några dussin svärds-, nordstjerneoch vasariddare. Vi hafva hört personer uttala sin förvåning öfver det stora stjernfallet i den förflutna veckan, men de kände naturligtvis icke orsaken. Man bör icke förvåna sig öfver någonting, innan man funnit att det verkligen gifves grund till förvåning. Hade de, som nu uttryckt sin undran, känt rätta orsaken, hade de naturligtvis icke kunnat göra några anmärkningar. Utnämningarne skedde endast och allenast för att hjelpa upp den inhemska industrien. Det var den andra märkliga tilldragelsen i verlden under den förflutna veckan. Den tredje var upptäckten, att lager kan användas äfven i våra tider för filosofie kandidater, ehuru växten synnerligast begagnas för att belöna sceniska artister. Vi ämna icke inlåta oss på någon skildring af doktorspromotionen i Upsala, hvilken vilemna fullkomligt i dess värde. Vill man ännu i våra dagar roa sig med ceremonier af så oskyldig beskaffenhet, så må man gerna göra det för oss, Vi äro visst icke af det surmulna slaget. En promotionsfest i Upsala är onekligen i och för sig en ganska vacker tillställning, som gifver anledning till stor fröjd och gamman, låter de unga få dansa och svärma och föranleder en hel hop glada tillställningar, åt hvilka ungdomsglädjens vänner gerna hålla god min och i hvilka de ännu hellre deltaga, om de hafva tillfälle dertill. Den lager, som ännu icke gått åt, finner användning i afton, då vår utmärkta artist fru Hwasser har sin recett på Stora teatern. Skulle möjligtvis någon enda liten lagerqvist blifva öfrig, hvilket dock knappt är troligt, kunde man möjligtvis dermed lyckliggöra t. ex. Troili, dv. Bergh, G. von Rosen, Saloman eller någon annan af de konstnärer, som för närvarande exponera utmärkta arbeten i Konstföreningen. Hvad tänker ni på? Lager åt en bildande konstnär! Det har man ju hittills aldrig hört talas om Det är sannt, men vi kunna omöjligt inse hvarför icke äfven det slaget af konstnärer förtjenade sin lagerkrans. Det är möjligt att de småle åt barnsligheterna — vi skulle till och med tro detta — men det visar åtminstone icke höjden af bildning och smak och opartiskhet, då allmänheten slösar på ett håll och spelar den knusslige på ett annat. Hr Troili exponerar för närvarande i konstföreningen ett af sina utmärkta porträtt (erkebiskop Sundbergs), sådana som endast en genialisk konstnär målar. Hr Saloman har likaledes utställt ett porträtt, som visar hvilken aktningsvärd plats inom konsten han innehar och huru han på senare tider tagit stora steg framåt. Det är ett porträtt, som gör stor heder åt mästaren. Vi beklaga att ingen af dessa utmärkta arbeten blifva förevisade vid den skandinaviska utställningen i Kjöbenhavn. Huruvida grefve v. Rosens förträffliga aqvarell, Jultiden, blifver det, veta vi icke, Det är också ett konstverk af stort värde. HEdv. Berghs nya tafla hör till samma afdelning, Konstföreningen exponerade i den förflutna veckan ännu flera arheten af värde, af Axel Nordgren, Billing, Henrik Ankarcrona, Rydberg, Wallander, Kronberg, Odelmark m. fl. De förtjena att tagas i betraktande äfven i denna vecka. satin nnsnisnistdnaintnnaninan Till Redaktören af Aftonbladet! Hr redaktör! Vördsammast får jag anhålla om införande i eder ärade tidning af den förklaring, som jag anser mig härmedelst höra afoifva att iao icke kan finna