Aftonbladet – 28 maj 1872, sida 3

den hufvudsakligen föranledts genom marinrege mentets öfverflyttande från sjötill landtförsva ret. Andra hufvudtiteln visade en tillökning af 39,000 rdr, hufvudsakligen använda till för bättring af fängelseväsendet, till kronoarbetskå. ren, till ersättning åt domare för minskad in komst af sportler m. m. Fjerde hufvudtiteln hade blifvit tillökad med 1,044,000 rdr, till ut sträckta vapenöfningar för arme och beväring — nu senast; till höstmanövrer i större afdelninga än under vanligt regementsmöte kunna åstadkom mas — till förbättring och utvidgning af forti fikation och artilleri samt till marinregementet: öfverflyttning. Sjette hufvudtiteln. — departe mentet för statens materiella kultur — företedde en tillökning i anslag af nära 900,000 rdr tilj en mängd visserligen smärre men icke destc mindre vigtiga företag, såsom till arvoden och prisbelöningar för slöjd, till understöd för landt ruksskolor och handtverk m. m. En synnerligen stor tillökning visade jernvägstrafikmedlen i jemförelse med hvad förhållandet varit 1869. ej i proportion till den utvidgning i banlängd och omfång, som jernvägstrafiken nu vunnit, i hvilket afseende den tvärtom nu bedrifves med mindre kostnad än förut. Sjunde hufvudtiteln, för kommunikationerna, d. v. s. icke vägar, men postoch telegrafsamt skogsväsendet har hufvudsakligen för det sistnämndas räkning erhållit en förhöjning af öfver en million; Åttonde hufvudtitelu, ecklesiastikdepartementet, äfvenledes en million, hvaraf till universiteten 13,000, till Carolinska institutet 1000, till elementarläroverken 15,000, till folkskoleyväsendet 800,000, till lärda, estetiska och akademiska samfund 10,000 och till fattigvården 20,000 rdr. Man borde ej förundra sig öfver den höga siffran för folkskoleväsendet i Jemförelse med elementarläroverken, den härrörde till stor del deraf att hälften af den personliga skyddsafgiften 600.000 rdr förut gått till detta ändamål, men nu inflyter till staten. Återstoden 200,000 rår vore visserligen redan en vacker summa, men man finge taga i betraktande att folkskolan i jemförelse med öfriga läroverk har det långt största antalet lärjungar. Nionde hufvudtiteln slutligen framtedde en stegring af 138,000 rdr, af hvilka dock allra största delen åtginge till allmänna indragningsstaten samt till understöd för allmänna pensionsinrättningar, hvaremot pensioner till enskilda personer utgå med mindre belopp. Hela statens utgiftssumma hade under valperioden ökats från 38,792,000 rår till 42,837,000 rår eller med 4 millioner rår, hvilka hufvudsakligast komma 4:de, 6:te och 8:de hnufvudtitlarne till godo. . Från denna sifferredogörelse öfvergick talaren till tulloch bevillningslagstiftningen. I tulltaxan hade efter 1869 föga ändring skett; den Tigtigaste vore den nyss beslutna tullsänkningen å kaffe och socker, hvilken tal. trodde komma att medföra vida mera lindring för den fattige än nedsättandet af den personliga skyddsafgiften. För rigt hade sill blifvit tullfri artikel. andra sidan hade man ökat tulltaxan å oarbetad tobak. Länge hade man varit betänkt på denna åtgärd, men en stor betänklighet hade mött i den befarade sumeglingen öfver norska gränsen. Nu hade man emellertid gripit sig an. Vidare omnämndes förhöjningen i stämpelafgiften för kort samt bevillningen för ordnar och titlar. Man trodde sig derutinnan hafva funnit ett föremål, hvilket såsom fullkomligt öfverflödigt vore särdeles lämpligt för en hög beskattning och väntade sig betydliga inkomster. Men den vanliga följden af öfverdrift inträffade. K. M:t, som ej ville låta fråntaga Sp rättigheten att utdela ordnar och titlar, förklarade, att från och med hörjan af detta år behöfver ingen, som det ej vill, lösa diplom eller fullmakt å ordnar och titlär. Och som det är fullmakten, som beskattats, så har man på detta sätt beröfvat sig en inkomst i stället att tillöka den. Tullen å bränvin och alkohol har blifvit höjd för att bibehålla proportionen till inhemsk tillverkad vara, sedan tillverkningsafgiften för dennassenare blifvit föröjd. Med fjolåret hade en ny bränvinslagstiftning blifvit införd. Man hade beviljat lättnader i lere afseenden för bränvinsbrännaren, af uppgifvet skäl att man ville uppdrifva denna industri ör att göra bränvin och sprit till exportvaror. Så hade man borttagit skyldigheten att erlägga skatten i förskott, infört nederlagsrätten samt minskat minimum för dagstillverkningen. Om J lessa åtgärder vore bättre egnade att höja industrien än att erinra om husbehofsbränningen ville salaren ej afgöra; säkert vore att ej någon faoriksindustri skulle framgå ur denna lagstiftning, Vidare hade man medgifvit större frihet Å seende på distillering af ättika, beredning af sprit m. m., men huru denna lagstiftning tager 1g ut i tillämpningen, i finansielt och moraliskt nänseende, derom förelåge ännu ingen erfarenhet. ndtligen hade man äfven hbeslutit att ej utan ärskild auktion åt eft bolag upplåta utskänk ingsrätten i städerna. Det egentliga skälet I denna åtgärd ansåg tal. hafva varit afundjuka från landtkommunernas sida för den vinst : tädernas bolag ansågos skörda af utskänknin;en. Man ansåg att då säkerligen lika mycket. ränvin köptes af landtbor som af stadsinvånare, . å borde de förra äfven hafva sin andel af vinten. (Forta.)