Aftonbladet – 27 maj 1872, sida 3

gar. Förutom 86,000 spd till kanoner och gevär, som utskottet tillstyrkt att bevilja, Thade regeringen till påbörjande af fästningsI verk vid Dröbaksund (Kristianiafjorden) begärt 70,000 spd. Då militärutskottet afstyrkte att bevilja detta belopp, hade det i sina premisser motiverat detta med förklaringen, att det genom den för storthingets sammanvaro bestämda knappa tiden icke hade lemnats tillräckligt rådrum att underkasta saken erforderlig undersökning och förberedelse, samt derjemte tillagt, att det icke heller i den nuvarande administrationen af regeringsärendena fann en så säker borgen för ett tillfredsställande utförande af landsvigtiga företag, att det med full trygghet kunde tillstyrka storthinget att begynna en följd af större statsanslag till omskapning och utveckiing af vårt befästningsväsen. I storthinget blef nu regeringens förslag upp: taget, men efter en längre och stundom temligen skarp debatt förkastadt med 67 röster mot 42, hvarefter utskottets betänkande bifölls. Äfven vid detta tillfälle förklarades af militärutskottets ordförande, att det icke hade varit meningen med den i premisserna gifna motiveringen att drabba den chef för armedepartementet, som redan hade inlemnat sin afskedsansökan, då betänkandet blef skrifvet, utan blott att nedlägga en reservation till den nye militäre departementschef, som kunde bli anställd efter den nuvarande ministerens råd. Sedan detta beslut, hvilket kanske till någon del kan uppfattas såsom en anspelning på hvad som kan tänkas såsom en möjlighet, i fall storthinget den 1 Februari 1873 åter står inför ministeren Stang, blifvit fattadt, återstodo blott några mindre väsentliga expeditioner, och lördagen den 18 Maj upplöstes storthinget med ett trontal, som var dateradt den 15 Maj — samma dag som adressdebatterna afslötos — och hvilket hvarken innehöllo någon anspelning på dessa eller i det hela taget någonting af politisk hetydelse, om några ord undantagas om storthingsbeslutet rörande rättighe för statsråden att deltaga i storthingets för andlingar, hvilket konungen hade ansett för sin pligt att förbehålla en ytterligare pröfning, i betraktande af den korta tid, som förflutit, sedan en annan betydlig förändring i grundlagen blef verkställd, hvarmed denna måste ses i sammanhang, samt på grund af frågans storhet och de flere undersökningar, som den kräfvers, För öfrigt inskränkte trontalet sigl till att omnämna det stigande välståndet samt de af storthinget beslutna jernvägsanläggningarne, Nu kommer emellertid efterspelet eller kanske rättare sagdt inledningen till hvad som tyckes skola bli efterspelet. Den 16 dennes på f. m., strax efter sedan storthingets beslut i adressfrågan hade blifvit bekant, hade en del invånare i Tönsberg —I en liten driftig skeppsredarestad vid Kristiania fjorden — satt sig i rörelse, telegraferat till Fredrikshald och flere andra städer för att få till stånd ett gemensamt uttalande mot adressen. Om den anda och ton, som hade dikterat detta steg, får man en ganska betecknande föreställning af den : af denna anledning utfärdade uppmaningen, hvari det bland annat heter: Så framt vil alla äro uppfyllda af tacksamhet och pris till försynen för det goda grundlagen skänkt oss, och så sannt som vi äro genomträngda af tacksamhet icke allenast mot de män, som voro med om att författa honom, utan äfven mot dem, som under tidens lopp ha värnat honom, lika visst måste det göra hvarje fosterlandsvän ondt att se de stormlöpningar, som på den senaste tiden blifvit riktade mot vår frihets palladium, och detta från håll, från hvilka man minst skulle hal. väntat det, ja från flere af landets utvalde män, som med den största fräckhet vågal påstå, att de uttala hela det norska folkets mening, när de frambära sina grundlagsupplösande teorier, män, som i dessa dagar: bete sig, som om de talade i nationens namn, : då de strida för att nedbryta det beståndande för att sjelfve nedbryta dess ruiner. Det vore fegt att låta detta parti stå oemot-: sagdt, det vore en uselhet, som landets äldsta stad icke borde göra sig skyldig till. Nu ha Sverdrup-Jaabeek och de öfrige partimännen talat; nu är det tid för landet sjelf, dess invånare att säga sin mening o. 8. V,l: På grundvalen af denna vackra uppmaning sammankallade stadens kommunalstyrelse till nästa dag ett folkmöte, på hvil-l: ket hon af 130 närvarande fick 80 med sig om en resolution, så lydande: Folketväntar, att enhvar gör sin pligt. Denna uppfylla Tönsbergs invånare, då de uttala sitt beklagande af den af storthinget beslutna misstroendeadressen och begagna tillfället att tillkännagifva sin högaktning för och hela anslutning till H. M:t konungens råd. Så vidt man kan se af de Tönsbergska tidningarnas referater, underkastades saken icke på folkmötet någon diskussion, likasom underrättelse saknas, om hvilka kretsar demonstranterne representera. Måhända kan man söka en analogi i detta afseende från Kristiansand, hvarifrån ett dylikt — dock i sin form mer moderat — uttalande kommit, att man djupt beklagar den utgång, adressaken erhöll i storthinget. Bland de 92 underskrifter, som denna sistnämnda förklaring fått, finner man nemligen ett betydligt antal tjenstemän, t. ex. den högsta militära myndigheten i staden, den konstituerade stiftsamtmannen, den konstituerade borgmästaren, postmästaren, rektorn och ett par af adjunkterne vid platsens allmänna skola o. 8 v. I Fredrikshald har kommunalstyrelsen satt sig i spetsen för en dylik tillställning, och det är all sannolikhet för, att detsamma skall försökas i flere af de öfrige mindre städerna. Huruvida den besegrade storthingsminoritetens medlemmar likväl skola få någon varaktig glädje eller nytta af det bistånd, som i denna form kommer dem till del, är en annan sak. Först och främst är det sannolikt, att dessa demonstrationer, i fall de fortsättas, skolal föranleda motdemonstrationer. Redan strax efter sedan adressen hade blifvit antagen l: yttrade en af landtdistrikternas provinstidningar: Vi betvifla icke, att en mängd: uppstyltade tillställningar nu skola sättas i scen af några mäktige allierade till fromma för regeringen, och vi betvifla icke h 1nm RS a Rin